Från dårört och vårvial till skugglilja och trillium...

 En av de tidigaste växterna i min trädgård är dårörten/Scopolia carniolica. Som komna från en annan planet står de där i leran i början av april med nästan lila knoppar.

 Sen kommer blommorna. Vinröda på utsidan och gula på insidan. Efter blomningen utvecklas bladen och resten av sommaren så står där ett grönt buskage.

Dårörten är en av "häxörterna", likt belladonna, spikklubba, bolmört m.fl.

En annan tidig växt är vårvialen/Lathyrus vernus. Jag har lyckats få en som blommar med rosa blommor. Det är vanligare med blå.

Pärlhyacinterna är också tidiga. Nu kommer de i alla möjliga färger. Vita, rosa, ljusblå, mörkblå och vanliga blå.

   

Svulstiga står de där en dag i april, rabarberna. De är väl inte de första växterna jag går ut och fotograferar men jag blir lika imponerad varje år åt deras vackert veckade blad som senare kommer att glädja min mage i olika former.

Flikrabarbern/Rheum palmatum är lika tidig. Det är en vacker och ståtlig prydnadsväxt med röda blommor som höjer sig över bladverket. Den är inte ätlig. Den har jag bara "till lyst".

  

Precis som Rheum alexandre/Kejsarinnans förkläde. Den sådde jag 2016 och de flesta frön tog sig. I år har jag flera krukor med plantor.

Foto från nätet

En annan sådd, en näva - Geranium thunbergii - har överlevt vintern. Den har häftiga blad med vinröda fläckar. Det ska bli intressant att se hur blommorna ser ut.

Den gyllene gullflockan/Haquetica epipactus lyser med sina limegröna foderblad och gula "tussar" till blommor.

En spontant uppkommen variant av den vanliga blåsippan. Jag ska nog kalla den "Rose-Marie".

  Vintergrönt är gott! Sedum reflexum "Angelina" fortsätter växa efter snösmältningen och blir bara mer och mer gul under sommaren. En underbart vacker marktäckare som är superlätt att föröka. Bara att ta några "kvistar" och trycka ner i jorden.

Nu kommer vivorna också. I en av mina rabatter har den gröndaggiga Primula sinopurpurea bildat en kraftig bladrosett. Snart kommer de vackra blommorna. 

Skuggliljan/Trichytis hirta, under äppelträdet har minskat i antal genom åren men ger inte upp. Nu kommer de fläckiga bladen. Senare kommer de gula blommorna med vinröda prickar.

En blåblommande veronika/Veronica gentianoides variegata är en variant på den vanliga porslinsveronikan. Den har så vackra grön- och vitspräckliga blad!

Trillium erectum kommer som på beställning varje år. Har utökat sitt revir från en planta till en hel liten samling på några år. 

Trillium erectum - blomma

Ja, nu kommer de alla en efter en. Oj vad fort det går när det väl satt igång. Jag hinner liksom inte med...

Regnet smattrar på växthustaket

Under eftermiddagen flyttade jag ut i växthuset. Idag är det kallare än i helgen som var, med sina 19 plusgrader, men inne i växthuset är det varmt så jag kan sitta i t-shirt. Igår kom det ett välbehövligt regn. Eftersom vi visste att det var på väg passade vi på att göda gräsmattan och gräva ner kodynga i grönsakslandet. Perfekt! Nu har det regnat ner och ligger där och gottar till sig tills det är dags att så rödbetor och plantera gurkor, pumpor, störbönor m.m.

Och nyss kom det lite mer regn.

Senare i sommar klänger druvgurkorna/Västeråsgurkorna upp
på snören som jag fäst i krokar uppe vid bodens tak.

I år blir det inga bondbönor. De tar för stor plats i mitt lilla land. De gula vaxbönorna är en delikatess och de finns i en "störvariant", alltså klättrande så de behöver inte så stort utrymme. Antingen får de klättra uppför snörena vid bodväggen de med, eller också sätter jag en stör mitt i landet. På toppen av stören finns en spik och i den fäster jag fyra snören som jag spänner åt grönsakslandets alla fyra hörn med vanliga tältpinnar. På det sättet så får jag störbönorna att klättra uppför snörena mot mittenpinnens topp och de stör inte inte resten av grönsakerna i landet. Compact living!

Rosenbönor kan ätas om man tar dem när de är små. Sen blir de träiga. Kokas
några minuter eftersom de innehåller ett svagt gift som är vattenlösligt. I år satsar
jag på störvaxbönor istället.

Chiliplantorna är redan några decimeter höga och frodas i köket tillsammans med mina fem olika tomatsorter. Apelsin biff, Moonglow (inget foto), Gelbe Dattelwein, Green Zebra, Sungold och Indigo Rose.

 

 

Min favorit - Indigo Rose. Söt, god och sååå vacker!

Den polska, tidiga physalissorten "Aunt Molly" har nu grott efter 14 dagar och den ska jag ha i växthuset sen och ser fram emot många goda bär.

   

Ute i trädgården kommer nu växt på växt. Snart kan man inte rensa landen utan att trampa ner småplantorna. Det går fort när det väl börjat. Först värme, sen regn och så värme igen. Sen finns det ingen hejd på växtligheten. 

Äppelträdets knoppar är på gång att spricka ut. Det ser ut att bli en bra blomning även om det gamla trädet börjar se lite härjat ut. Förra året fick vi två äpplen! Det var den där kalla dagen i maj som tog blommorna. 

Tänk att ett vanligt äppelträd kan ha så otroligt vackra blommor. 

Nu får jag sluta drömma för en stund. Dags att gå in och laga mat för jag börjar bli hungrig. Det är ju inte bara själen som ska ha sitt!

Trädgården är på gång nu

Det var inte längesedan snö och is låg som ett kallt täcke över vårt landskap. Nu blommar kejsarolvonet intill vår husvägg. En buske som vi fick överta från ett par som bodde på Bäckby i Västerås. De hade haft busken i flera år och aldrig sett den blomma. Så den fick flytta till oss. Efter ett år hos oss så blommade den för första gången. Nu har den vuxit till sig både på bredden och höjden. Det är nåt visst med de där första!

Den blommar för fullt just nu. Med en svag doft av puder...

Tibasten är nästa på tur. Busken har jag stammat upp från början för att den inte ska bli så yvig. Doppar man ner näsan bland blommorna så känner man att den doftar gott den med.

Vintergäck är också tidig. Som gula solar står de där en dag nästan på en gång efter att isen smält.

Kejsarkronan med sin speciella doft trotsar kyla och is. Här framför en jättevallmo som redan sträckt upp sina gröna blad. 

I samma stund som kejsarkronans knopp lämnat jorden på våren så finns de röda liljebaggarna där. Jag klämde ihjäl ett tiotal. Jag tror att de sover bredvid liljans lökar. Så att de ska känna minsta vibration när plantan vaknar och kan börja äta på den och så småningom lägga sina orange larver i en klutt med bajs under liljans blad.

   

Klockjulrosen är vintergrön men nu har klockorna öppnat sig och blottat sitt inre. De verkar vara på väg att slå ut.

En mycket vacker krokus med speciell blå färg blommar nu i knippen lite här och var. Bina har redan hittat dit.

Rosenplistret blommar i söderrabatten. 

Snart är allt precis som det ska. I år igen.

Nyttigt och "var mans egendom" - Nässlor

Snart spirar allt i naturen och det är fullt med klorofyll och nyttigheter. Men i vår tillrättalagda värld är det väl lite för enkelt att gå ut och plocka det nyttiga utanför husknuten eller under en promenad. Man köper hellre importerat och långtransporterat. 

En ajurvedaläkare som jag en gång besökte tyckte att vi svenskar var tokiga som inte insåg vilka skatter vi har i vår natur och att de dessutom är GRATIS! Han menade att det som är ätbart och fräscht och grönt, speciellt på våren, ska plockas och konsumeras. Eller plockas och frysas in och konsumeras. Han nämnde kirskål som en av våra naturtillgångar och som vi benämner som ogräs! Kirskål står nog längst ner på skalan men om en svensk tv-kock pratar ramslök t.ex. så är det det som gäller om man ska laga mat av rang.

Ett av de första ogräs som grönskar är brännässlor. Varje år gör jag åtminstone en nässelsoppa. Med hårdkokt, hackat ägg i. Nässlor doftar så gott. Blommigt och fräscht på nåt sätt. Jag tar på mig handskar och går ut och skördar de späda skotten. 1-2 liter räcker till en god soppa. Man förväller dem i saltat vatten, hackar dem sen och låter dem puttra i smör en stund, häller på lite mjöl och rör om och späder med vatten eller grädde (beroende på vilken typ av soppa man vill ha), smakar av med salt och peppar och vips har man en nyttig soppa. Toppas med hackat ägg.

Efteråt fortsätter jag att plocka nässlor ett tag in på försommaren och torkar i omgångar tills jag har minst en papperskasse full. Jag har läst på om hur mycket nyttigheter de innehåller och det är verkligen inte lite. 

En stor bricka full med klorofyllstinna nässelskott.

Såna här späda skott är bäst till soppa.

Jag tycker att det är både roligast och bäst att plocka nässlor när de precis kommit upp. Då är de mjuka och lätta att nypa av men det går lika bra att plocka stora exemplar om de ska torkas och "omvandlas" till pulver.

Blommande nässla.

De får då torka ordentligt på brickor och sen mixar jag dem med stjälkar och allt i en mixer tills jag får ett lagom fint pulver som jag kan strö över min morgonfil. Ett par teskedar räcker till dagsbehovet. Och hör och häpna: Nässelpulvret innehåller c:a 70 vitala ämnen!!!

Du behöver knappast några andra vitaminer under vinterhalvåret om du har en burk med eget nässelpulver.

Det här är en bråkdel av alla ämnen som nässlor innehåller:

Acetylkolin

Aminosyror

C-vitamin

Flavenoider

Folacin

Folsyra

Fosfor

Glykosider

Histamin

Magnesium

Mangan

Myrsyra

Järn

Kalcium

Karotin

Kisel

Kiselsyra

Klorofyll

Koppar

Krom

Natrium

Xantofyll

Zink

Nu börjar livet!

Idag gick jag ut i trädgården för att både vila själen lite och ta bort torra stänglar. Tjälen har inte gått ur jorden än och det är många minusgrader varje natt men den lilla rosa Chiodonoxa "Pink Giant" kommer som på beställning, tidigt.

I en annan rabatt blommar Scilla mischtschenskoana. 

Det spelar ingen roll om marken är isig, en del raringar tränger sig upp ur den hårda jorden och bara väntar.

Rosenpion

Löjtnantshjärta

Kejsarkronan trotsar vädergudarna varje år. Den kommer att få stå ut med en hel del innan det är dags att blomma. När jag närmar mig rabatten känner jag den lite konstiga doft som är så karakteristisk för den här lökväxten.

Höstkrokusen förstår jag mig inte riktigt på. Den blommar ju på hösten men är ändå så tidig att skjuta upp sina blad. Den borde inte ha så bråttom!

Tidlösa/Nakna jungfrun/Höstkrokus - Colchicum autumnale

Mitt hybridrosenkvitten "Nicoline" fick några få frukter i höstas. Jag lät dem sitta kvar och ruttna på busken.

Inte ser de så attraktiva ut nu men snart blommar den med de vackraste av blommor.

Chaenomeles x superba "Nicoline" 

Under tiden som jag pysslar i trädgården hör jag sånglärkan över åkrarna på andra sidan vägen där även tofsvipan har hittat sin boplats, sträck med gäss flyger över mitt huvud, koltrasthannarna sjunger för mig och en och annan trana är på väg norrut. En bofink har vi sett och även blåsippor och tussilago ute i backarna. Nu börjar livet!