Den här tavlan har hängt i mitt föräldrahem så länge jag kan minnas. Jag har alltid tyckt att det varit något speciellt med den. Man ser ådringen i de knuttimrade brädorna, skogen i bakgrunden, sandbankarna med svalbon till vänster och en sjö eller älv i mitten. På taket sitter svalungarna och väntar på mat. Jag tycker den är så vacker. Jag vet bakgrunden, den s.k. proveniensen, och det gör tavlan ännu mer speciell.
Tavlan är målad av min mamma, i början av 30-talet då hon gick i
småskolan. När mamma hade målat klart denna tavla och visade upp den för skollärarinnan så sa denna: - Det här var det fulaste jag sett någon gång!
Jag kan tänka mig hur det kändes. Hur det kanske t.o.m. krossade en konstnärsdröm. Vem vet?
När mamma kom hem den dagen och berättade för mormor vad lärarinnan sagt så tog mormor målningen och lät rama in den. Sen dess har den hängt i mormor och morfars hem, senare i mitt barndomshem, nu i mitt hem.
Lärarinnan var en usel pedagog men mormor var desto bättre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar