För små barn och stora gamla

Leos lekland har ingen åldersgräns. Tror jag, eftersom jag inte frågade. 3-månaders bebisar kommer in och även 60+-are. Utan att betala t.o.m. Det var en märklig känsla att gå in på ett ställe och förlusta sig i nästan fem timmar och att det inte kostade nåt! Det är nämligen omvända världen på Leos lekland. Där är det barnen som betalar och de vuxna går in gratis.

Jag tvingades till både det ena och andra. När jag väl släpat upp "däcket" för den branta backen och vältrat mig ner i det med min stela kropp så satt det som en smäck. Sen kunde man inte göra något annat än att följa med ner, i rasande fart. Jättekul faktiskt!

 

Ibland gäller det att vara smart. Om man leker en stund i bollhavet så kan man passa på att vila lite. Barnbarnet har jag dränkt bland bollarna. 

 

Vig som en apa, brukar man säga. Det behöver man vara när man ska ta sig upp till rutschkanor, gå på gångbroar av rep och klättra på vulkansluttningar.
Barnbarnet sa efter att ha klättrat uppför hela vulkanen och tagit den branta rutschkanan ner: - Det där såg väl farligt ut va'!
Jag var tvungen att hålla med, för själv skulle jag inte ha velat åka den.

Efter att ha ätit en suverän lunch med bakad potatis, vilket man kanske inte förväntar sig på ett sånt ställe, och efter att ha slagit huvudet i en vadderad metallstång och klättrat upp och ner på en vulkan femton gånger så var min energi slut.
Barnbarnet släpade sitt "däck" uppför rutschkanan flera gånger och sa till slut: - Jag orkar inte åka EN ENDA gång till!
Då hade han ändå spänt sina små armmuskler för mig så att han skakade varje gång innan vi skulle åka och tvingade mig att känna på dem och sagt att han både orkade lyfta mormor och slänga iväg henne.

Mormor, alltså jag, slänger man inte iväg så lätt. Speciellt inte nu flera timmar senare. Sitter med ett glas vitt vin i handen och tittar på Godkväll. Någon annan större aktivitet pågår inte för närvarande. Så småningom ska vi rosta kastanjer men just nu får det vänta. Jag är HELT slut!