Pengar och blåbär

Jag fortsätter att njuta för fulla muggar, som man sa förr. För ett par veckor sen fick jag "lov" att vara sjuk på heltid. Nu har jag möjlighet att vara hemma och ta hand om min kropp. Men det betyder också att jag får ta avsked av mina arbetskamrater och mitt jobb. Den första augusti slutar mitt långa arbetsliv, som tagit delar av min kropp under resans gång. Men så är det. Du vet aldrig vilka arbetsuppgifter du kommer att bli sjuk av. Och det kan ju lika gärna vara en helt ovidkommande sjukdom.
Under många år jobbade jag på televerket, på nummerbyrån, och letade upp telefonnummer åt folk. På båda sidor om mig fanns hela Sveriges kataloger, med hårda pärmar som gjorde att de skulle hålla länge. Vilket också gjorde att de blev tunga och otympliga. De tjocka Stockholmsdelarna och Malmödelarna var placerade längst bak. Åtta timmar om dagen sysslade jag med bodybuilding, lyftandes dessa kilotunga kataloger.
Dessa lyft får jag idag betala för. Jag kan lyfta tunga jordsäckar men att ta en disktrasa i handen och trycka försiktigt mot köksbänken får musklerna i tumgreppen att explodera i smärta. Administration med dator och pärmar i många år får man också betala dyrt för. 
Min mamma, som bara jobbat några år i sin ungdom, hade en pension på drygt 5.500 kr/månaden. Det var bedrövligt att se pengarna landa på hennes konto varje månad. De räckte ju inte ens till en vanlig hyra!
Om jag valde att ta pension nu skulle jag få ungefär detsamma. Då har jag ändå jobbat i 43 år! Plus att jag alltid jobbat på sommarlov och jullov under gymnasietiden. Har man bidragit med en massa skattepengar under hela livet borde det vara en rättighet att kunna dra sig tillbaka i 60-årsåldern om man inte orkar längre. Lämna arbetslivet och ge plats för unga arbetslösa. Men det är omöjligt för du kan inte leva på en vanlig förtidspension.
När möjligheten att pensionsspara för oss vanliga människor kom så kunde ungdomarna spara 200 kr/månad. Jag var tvungen att spara minst 1000 kr/månad för att få ut samma pengar.

Jag är glad att det löst sig på ett bra sätt för mig. Inte blir det mycket pengar men livet handlar också om kvalitet. Sverige är världens bästa land. Vi har skyddsnät till allt. Ibland föreställer jag mig hur jag skulle ha det i ett annat land. Där jag som sjuk skulle vara tvungen att jobba 10 timmar om dagen i ur och skur. Om jag inte klarade det så adjöss med mig!

I eftermiddags kom en mamma och dotter förbi vårt hus. De drog en kärra efter sig i vilken de hade blåbär och kantareller. Det visade sig att de nyligen flyttat in på vårt område. Troligen var de thailändare. Vi har så mycket i Sverige och vi har det så bra. Varför är vi inte lite som dem?

Det vi har i Sverige är bra för oss som bor här. Det har visat sig att alla våra bär är sååå nyttiga, just för att de växer i vårt land med det klimat vi har. Lingon, hjortron, blåbär...
Visst blir man blå om tungan av våra svenska blåbär men de är nyttiga och alla har möjlighet att plocka dem!