I fredags var jag inbjuden till Karlslunds servicehus. Till
deras årliga julbasar. En av mina vänner jobbar där med att göra livet lite behagligare
för de gamla och sjuka. Varje år anordnar hon och personalen där en liten julmarknad för att de
boende skall få en försmak av julen, tillfälle att handla lite julpynt,
julblommor och fikabröd.
Vid utsatt tid slogs dörrarna till den julpyntade salen
upp och in vällde de gamla och sjuka med sina rullatorer. De som inte kunde gå
själva fick hjälp att komma in i rullstol.
De boende hade sett fram emot att något hände i huset som
avledde tankarna från det vardagliga. Aldrig hade jag kunnat föreställa mig hur
ett vanligt lotteri med inslagna julklappar kunde glädja de boende. Här
handlade det om en stunds spänning. Några minuter då man glömde sin demens
eller sina smärtor. Och att få välja ut sin vinst bland alla paket fick många
att bli som barn igen. De ville klämma och gissa vad som fanns inuti.
Jag gick igenom många sinnesstämningar under tiden där.
Ledsamhet, ångest, beklämdhet, fasa över att bli äldre men också glädje och
förnöjsamhet över livet.
Jag såg en parant dam, välfriserad med matchande kläder
stappla fram med ben som knappast bar. Men tack vare rullatorn så kunde hon ta
sig fram. Där var en liten kvinna som vägde kanske fyrtio kilo med benen fulla
av eksem som sa att hon inte hade några problem med sår eller sånt…
Där var gamla sura gubbar som hade tappat intresset och
glädjen för allt. Men även charmiga äldre som hade glimten i ögat och
humorn kvar. In kom även yngre människor som var mer eller mindre förlamade och
måste ha hjälp med i princip allt, även andningen.
Naturligtvis befann jag mig bland vanliga människor men
de här hade haft oturen att bli sjuka OCH gamla. Ett tvärsnitt av människor och
livet som det ser ut.
Nu är det inte så att jag har levt mitt liv helt
avskärmad från åldringar, demens, sjukdom, handikapp, sorger och smärtor men
när man besöker sådana här ställen så får man ett annat perspektiv på det
mesta.
Här fokuserade man på bordet med hembakat. Kaffestunden
är en av dagens höjdpunkter så varför skulle man inte vilja plöja sig fram med
sin rullator för att få köpa en lussebulle eller en mjuk pepparkaka att njuta
av till eftermiddagens ”javastund”. Här blir öppnandet av en lott, om det så
sker med reumatiska spindeltunna fingrar, ett slags projekt där man släpper
taget en stund och ger sig hän åt något som man inte vet utgången på. Och det
känns så bra just då.
När jag ska ge mig av går jag genom samlingssalen. Där
sitter små grupper av gamlingar kvar och pratar med varandra. På andra ställen
sitter någon kvinna eller man ensam i sin rullstol, oförmögen att föra ett
samtal med någon annan. I hallen sitter en ensam man med hängande huvud. Trött
av sjukdom och ålder. Väntar på att någon ska ta honom därifrån. Ibland kommer
döden som en hatad fiende ibland som en befriare.
På egna ben tar jag mig därifrån, lycklig över att ha
förmågan kvar än så länge. Hämtar min egen ägandes bil (mitt körkort gäller än)
och åker hem till mitt mysiga hus och min sambo som är full av liv.
Ännu kan jag göra vad jag vill, bestämma över mitt liv. Om
tio år är jag sjuttio år, om tjugo år är jag åttio. Hur länge får jag fortsätta
ta mina egna beslut och leva det liv jag själv vill?
KPA tar hand om dig sen… (Tv-reklam). Kanske, men det är de här vanliga människorna
som gör skillnad. De som jobbar inom vården och förstår att gamlingarna på
hemmet är som jag och du. Fast lite äldre, lite skrynkligare och kanske inte
kommer ihåg allt som hände tidigare idag.
Lena Jäderlund som jobbar som aktivitetsassistent på Karlslunds
servicehus är en sådan person. Hon ser människorna bakom rynkorna. Hoppas att
hon orkar länge än trots vårdens låga löner och slitsamma tempo. När jag
flyttar in hoppas jag att jag möts av en sån som hon!
VLT:s artikel från den 31 augusti 2013 ”Hon sprider
solsken och glädje på servicehuset" berättar om hur Lena gör vad hon kan för att ge de gamla på Karlsund lite flärd och spänning i tillvaron. Det handlar om allt från julbasarer till förmiddagar med sminkning,
hår- och nagelfixning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar