Summa sidvisningar

fredag 13 december 2013

Granen står så grön och grann i stugan...

Idag tog jag mig i kragen och bar in några lådor med julsaker från boden och även den oäkta granen som jag klädde. Så nu slipper grannarna undra varför det inte finns någon julstjärna i våra fönster. Nu kommer tomten att hitta till vår adress och de tre vise männen behöver bara ställa in sina gps:ar på samma adress och sen hålla utkik efter en stjärna.
 
Modern som jag är, så har jag en vit stjärna i köket men en röd i sovrummet så Caspar, Balthasar och Melchior behöver bara välja färg.
En "vit jul" kan ha olika betydelser för olika personer. För en del betyder det att avstå från alkohol och för en del att pynta hela hemmet i vitt. Jag är ingen anhängare av någon av de ytterligheterna. För mig betyder en vit jul att tomten har lite snö under fötterna. Att det finns varm glögg att njuta av efter kyliga promenader och att julen hemma går i tomterött och julgransgrönt.
 
När det blev modernt med shabby chic och allt skulle gå i vitt (eller rosa) hörde jag en mamma säga att hon ville ha allt julpynt i vitt, t.o.m. granen. Det ville inte hennes barn. De ville ha en vanlig jul, inte en sån som man ser i tidningar med inredning som tema där allt är vitt och glittrar av silver.
 
Min gran är full av minnen. Varje prydnad har en historia. Det skulle aldrig falla mig in att låta inredningstrender ta över min julgran. Jag har t.o.m. "gått bakåt" i tiden och köpt gamla julgransprydnader på Tradera.
 
 
Jag älskar dessa "kulor" i gammalt glas. De påminner mig om min barndom och när alla saker hade ett värde. Man var rädd om allt man hade.
Av alla julgranskulor som jag har köpt på Tradera så tror jag att den här tomten är den äldsta.
 
 
Den betyder mycket för mig. Den är varken prålig eller ser dyrbar ut. Den har inte ens funnits i mitt hem "sen jag var barn" men den har en historia. Någon annan familj har dagen före julafton plockat upp sina få julkulor, förmodligen inslagna i papper för att inte gå sönder, tagit den varsamt i sina händer och hängt den i sin gran på julaftonen. Många barns ögon har glittrat när de suttit under granen och fascinerats av den här tomten. Den föddes på den tiden då ett par vantar var en fantastisk, värmande och nödvändig julklapp.
Mina tidgaste julgransminnen handlar om glaskulor, päron och äpplen i pappersmassa, metallklämmor med julgransljus i stearin och bokmärkesänglar på stelnad spritsad sockerlag som man sen fick sätta tänderna i på julgransplundringen.
 
 
God fredagskväll!


1 kommentar:

Eva sa...

Vilken vacker julgran!
Tycker om ditt tänk med sköra julgranskulor i granen. Jag tror vi alla skulle må bra av att vara lite mer rädda om det vi har...