Jag har aldrig varit på en kyrkogård en allhelgonahelg för att tända ljus för de döda. Mina kära finns inte där. Däremot virvlar minnnen av dem som höstlöv i mitt huvud närhelst jag tänker på dem. De finns med mig överallt i mitt vardagliga liv. Ibland dyker de upp utan förvarning och blir kvar en stund. Lämnar en känsla av glädje eller sorg efter sig. Vid diskbänken såväl som vid en promenad i storskogen.
En helg som denna, ägna även en tanke åt de som fortfarande lever. De du älskar och som ännu finns runtomkring dig. Älska och hedra dem medan du kan. Innan det är för sent. Låt inget vara osagt eller ogjort.
En helt vanlig dag
Det var en helt vanlig dag,
du gjorde vad du brukade och jag
hade mitt att sköta och stå i.
Hur kunde vi veta hur dagen skulle bli?
och jag dig för alltid måste mista.
hade jag lagat något riktigt gott
sen hade jag kysst dig god natt
och sagt ”- Jag älskar dig min skatt!”
gjorde inget annorlunda då.
Det var ju bara en vanlig dag
och jag tänkte inte så.
Rose-Marie Calldin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar