Vad är normalt???

Rocka sockor.... Hur många olika sockor har jag inte sett idag på mina Facebookkompisars fötter. Jag måste ha nån slags diagnos för jag får ett slags motstånd så fort man ska göra som alla andra. Då vaknar tvååringens trotsålder och den gömda tonåringens protestbehov i mig. Jag vet att det är för ett gott ändamål men vill ändå inte följa med strömmen. Tycker liksom inte om när alla ska stöpas i samma mall. "Det är bara döda fiskar som följer med strömmen!"

  
Det är tur att det finns människor som är onormala så att vi "normala" har en norm att rätta oss till och förstår att vi är perfekta. Jag har en dotter som har Aspergers syndrom. Världens härligaste människa. Hon stressar mig ibland med sitt sätt att leva och vara men jag gör ibland detsamma med de människor jag lever nära tillsammans med. Jag har bekanta som får mig att gå i taket genom sitt sätt att vara. Och de ska kallas normala!
Med den erfarenhet man får genom att leva länge, som jag, så inser jag att det är de människor som är lite udda som jag har de intressantaste samtalen med. De tänker "utanför boxarna" som det så modernt heter. De för samtalen vidare och lämnar en med frågeställningar och tankar som man inte ens visste att man hade när man började prata.
Att prata väder och vind är inget för mig...

Alla världsmedborgare är olika. Varje människa är ett unikum. En del är bara mer unika än andra. Ibland önskar jag att jag vore som de. Kanske är jag/du det! Vem vet och vilka är vi att döma...