Sambon påminde mig om att det var länge sen jag skrev ett inlägg här på bloggen. Jag insåg att han hade rätt. Det är inte så att det inte hänt något. Jag har levt som om den här hösten har varit den sista! Jag har tillbringat många dagar i skogen. Bland mina vänner fåglarna, rådjuren, hackspettarna, hjortarna... Bland svampar och huldror. Jag är ju en sån jag med. Ett skogsrå? En huldra eller ett troll? Jag trivs och mår bra i skogen bland granar, tallar, mossor och svamp. Där känner jag mig trygg.
Ibland när sambon och jag längtar efter lite natur så tar vi en sväng med bilen. Alltid utefter vägar där inga andra åker och där vi möter naturen precis så "naturlig" som den är. Idag tog vi den "ödsliga" vägen. Den som inte ens fanns med på gps:en för något år sen. En väg ut i "tomma intet".
Där vid en av stugorna slutar väghållningen så där kan man inte ens ta sig fram snörika vintrar. Men om man har turen att ha en fyrhjulsdriven bil då fixar man det.
Idag var det en "grå" dag. Solen orkade inte ens upp. Trots att det var dagen då ljuset höll hela Sverige "vaket" en hel minut längre än dagen innan!
Vi stannade vid det vanliga stället och studsade ut. Det var gråkallt och fingrar och tår blev snabbt nerkylda. Bakluckan åkte upp. Där fanns varmt kaffe, smörgåsar och pepparkakor. Även pannkakor med smör och socker.
Det var skare på snön och det krasade under fotsulorna när vi gick omkring. Vi tävlade om vem som kunde få loss den största isbiten. Vi hittade "pizzabitar" m.m. och tog även en tugga av dessa isiga bitar till barnbarnens förskräckelse.
Någon/några hade gått där före oss. Här i ödemarken finns ju både varg, lo, räv, hjort, hare så man vet ju aldrig... Såna här "raka" spår kan mycket väl vara från en räv men det såg mer ut som klövar så jag tror på rådjur.
Som små bonsaier stack frostiga tallar och granar upp ur snön.
Jag plockade ljung, blåbärs- och lingonris som jag ska pryda julaftonsbordet med.
Blåbärsris får mig att längta till den vår som komma skall. Efter en vecka inomhus så blommar det med vårligt gröna blad och grönrosa blommor.
Det finns mycket i naturen som man kan njuta av även under de kallaste och kargaste dagar. Vårgrönt får mig att hoppas på nya vårar. Men först ska vi fira jul och nyår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar