Fågelgott

 För våra vilda djur så är energirik mat ett måste för att överleva. I många år har jag matat fåglarna året runt med allt jag får över. Bullar, bröd, halvruttna äpplen o.dyl. är uppskattade av de flesta arter. 

I somras skapade vi ett "fågelträd". En nersågad ginkgo biloba sattes i en julgransfot och så kortade vi in grenarna lite. Där började vi sen hänga upp diverse fågelgott. Att mata fåglarna under sommaren är inte förbjudet, bara så ni vet det! Det är inte så att fåglar som matas av oss under sommaren, glömmer bort hur man letar egen mat när det blir kallt. Det ligger i deras gener och inget vi människor påverkar under några månader.

På vintrarna brukar jag köpa späck. På vissa ställen, t.ex. hos Carlströms, kostar sånt rätt mycket. I år hittade jag späck på Willys, utan svål, till ett billigt kilopris. Jag vecklade upp bitarna och spikade fast dem runt träden på olika ställen på tomten. På fågelträdet satte jag ett kycklingnät runtom. Skator och kråkor är ju så glupska och jag vill att småfåglarna ska få lite med också.

En del fågelmat tillverkar jag själv. Jag spar smulor och frön m.m. och sen blandar jag det med smält cocosfett eller margarin/smör som legat länge i kylskåpet och så tillsätter jag solrosfrön. Ibland även linfrön, sesamfrön och annat gott. Jag häller upp blandningen i gamla gräddförpackningar och låter en ögla av något snöre löpa från botten och uppåt. Så att fågelmaten kan hängas ut på en krok eller gren. Kycklingnät är bra till mycket. Även runt den här maten kan man trycka fast nät. Då räcker det längre. 

Häromdagen såg jag koltrastarna kalasa på lingonoxbär. Det var första gången jag såg att de tyckte om såna. Ett paradisäppelträd planterade jag för flera år sen, för fåglarnas skull. De äpplena går åt fort under hösten. När det är dags att hänga upp julgranskulor i det så brukar äpplena vara slut.

Malus "Professor Sprenger"

Ett annat träd som en del fåglar älskar är min pelarapel. Under sommaren är dess uppåtsträckta grenar översållade med rosa blommor och under hösten bildas massor av små, mörkröda äpplen. Lika stora som paradisäpplen. Den här sorten heter Malus "Red Paradise". På hösten ligger sen mängder av små äpplen under trädet. De mjuknar och ruttnar och älskas av koltrastar och björktrastar.

 

I höstas fick vi mycket vindruvor i "kaffeburen". Gröna druvor verkar inte attrahera fåglarna. De ser dem inte. Våra blå fick vi däremot täcka med fiberduk varje höst får att få ha dem ifred för talgoxar och blåmesar. De gröna lät de däremot vara medan vi själva plockade och åt av dem. När vi sen lämnade trädgården för hösten DÅ kom koltrastarna på att de gick att äta. 

Tidiga morgnar tjattrar koltrastarna utanför vårt sovrumsfönster. Piper och knäpper och har allehanda konstiga ljud för sig. Jag lägger ut frukt emellanåt. Igår fick de en halvrutten sharon. Den är nästa slut idag. Gurkan var inte lika populär. Kräsna är de men det kan jag stå ut med. De kommer att tacka mig med ljuvliga symfonier från toppen av något träd om några månader.