Idag tog sambon och jag en tur till förra sommarens katastrofområde då den stora branden härjade i stora delar av norra Västmanland. Sambon som är med i FRG (Frivilliga Resurs Gruppen) hjälpte till med understöd till de som bekämpade branden i augusti 2014.
För första gången åkte vi igenom brandområdet, den s.k. riksettan, för att se hur brandens härjningar demolerat naturen. Men även för att studera hur en skogsbrands framfart får naturen att återhämta sig vartefter.
Man kan inte låta bli att fascineras av katastrofens följder. Allt är bortbränt, endast svarta träd återstår på mark av sten och berg som förut varit mossbelupna och fulla med olika växtarter.
Stjärnmossan fascinerade mig. Så vacker med sina gröna stjärnor. Men blommorna! Dessa bruna stjärnlika blommor! Är de inte mer stjärnlika än själva mossan?
Naturen är vacker vad den än bjuder på. Tyvärr såg jag varken brand- eller svedjenäva. De har haft sin blomningstid. Om det blir en skogsbrand före juli månad då hinner frön av dessa nävor gro och de kommer att blomma samma år. Om branden uppstår senare på året bildas bara en bladrosett. Den övervintrar och blommorna kommer först i maj året därpå och kan blomma fram t.o.m. september. En planta som blommat överlever inte nästa vinter.
Brandnävan behöver värme mellan 50-100 grader för att kunna ta in vatten och därmed gro. Men det finns ett "knep" till! Fröet kan nämligen gro om det störts på nåt sätt, typ av en skogsmaskin etc. som åstadkommit en mekanisk skada på själva skalet.
Plantan blommar bara ett par år men fröna kan överleva länge, okänt hur länge. Efter en brand i Tyresta 1999 där man konstaterat att det inte brunnit på över 200 år uppstod tusentals plantor av de brandbundna nävorna svedje- och brandnäva.
Trots sina namn så behöver dessa nävor bördig mark och mycket näring för att bli stora och kunna producera mycket frön. Som mest kan nävorna bli meterstora i diameter och ge 4.500 frön, men det är ovanligt.
Hela det brandhärjade området var fullt med en speciell sorts svamp. En beigegul skivling som inte blir speciellt stor. På hatten kan man ana lite vitt "skägg" här och var. Det kan vara en kolflamskivling. Den ska ha lite hyllerester på kanterna och brunaktiga fjäll på foten enligt svampboken. Precis som den jag hittade. I svampboken står det dessutom att den växer bland kolrester på brandfläckar, så jag har nog hittat rätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar