Det har blivit lite tunnsått med blogginlägg under sommaren. Jag har ju annat för mig än att sitta vid datorn! Jag far omkring med sambon på minisemestrar lite då och då och sen hem och fixar i trädgården och så iväg igen... Jag vill inte vara borta för länge. För någonting som jag älskar är att bjuda hem folk till min trädgård. Att sitta och prata, fika, dricka vin och äta något gott ihop med vänner och likasinnade ger mig massor med energi. Men detta kan bli lite stressande för jag hinner ju bara träffa en bråkdel av vänner och bekanta under sommaren. Nu lider augusti mot sitt slut och hösten närmar sig. Snart är trädgårdssäsongen över. När den här stressen sätter igång då tröstar jag mig med att hösten faktiskt kan vara både varm och lång. Jag har ju växthuset när blåst och regn kommer! Där har jag spenderat många kvällar ända in i början av november under de två säsonger vi har haft det. Sen börjar det bli för kallt. Då räcker inte den lilla konen med värme till, som vi köpt på ÖB. Då måste det tunga artilleriet in och då tycker jag det är bäst att flytta in för gott.
Både igår och idag har jag ägnat mig åt trädgården. Grävt upp och flyttat flera plantor. Tagit bort två träd som jag inte vill ha kvar, rensat lite ogräs, krukat upp självsådda plantor jag hittat i rabatterna och märkt upp dem med etiketter. På ett ställe hittade jag flera självsådda Plantago major rosularis. Det är ett groblad. Det ser ni på fotot nedan.
Men inte vilket groblad som helst! Det här är väldigt speciellt. Det finns rödbladiga sorter och variegerade men denna tar priset. Först kommer knoppen med sitt gröna virrvarr av blad, fast ändå i en välkomponerad ordning.
Sen sträcker knoppen på sig och vecklar ut sina blomblad, som är lika gröna som växtens blad.
När hela plantan blivit riktigt stor, då är blommorna som vackrast. En del är rundare, andra toppigare. Alla har de det gemensamt att de är gröna och gröna blommor är vi inte bortskämda med.
Idag har jag planterat om en jätteplanta som bestod av tre, visade det sig. De står nu i framkanten på en rabatt. Till allmän beskådan. En bra bit ifrån moderplantan hittade jag en hel dröse med självsådda småplantor. De sitter nu i varsin kruka, prydligt märkta med namn och växer till sig.
Växten har ett svenskt namn också: Rosblommigt groblad eller rosengroblad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar