Dagliljor och giftiga växter

Att fotografera växter under molniga dagar ger finare bilder än under soliga. Regnar det får man dessutom lite "liv" i fotot. Många växters blommor märker inte ens av lite vatten, medan andra blir fula av första bästa regnskur. När det regnar på dagliljorna så skakar de bara av sig dropparna och fortsätter som om ingenting hänt.

Jag har gjort mig av med många dagliljor genom åren men har sparat några som jag inte kunde vara utan. Vid stranden t.ex. så växer "Pinc Damask" oförtrutet år efter år.

Pink Damasc

En annan är "Holiday Delight". Är inte riktigt säker på namnet för ibland har jag köpt namnsorter som jag inte haft men fått sådana som redan fanns i min trädgård! När jag nyss googlade på den så hade den betydligt bredare blomblad så jag känner att jag ger upp...

Det här ska i alla fall vara "Franz Hals". Men den är blekare än en vanlig Hals...

Och nedanstående ska vara "Ed Murray" men min har vågiga kanter...

Hemerocallis citrina är jag i alla fall säker på. Eller?

Jag ger upp mina dagliljor. De jag har kvar är vackra och det spelar egentligen ingen roll vad de heter. Men jag blir lite förtretad på grossister som inte vet vad de säljer. När jag sen delar mina växter så sprider jag ju vidare det felaktiga namnet.

Vid rosenbågen, som egentligen är en clematisbåge, vid dammen blommar vita solhattar på ena sidan och rosa "Magnus" på den andra. De vita solhattarna och de fyllda orange tigerliljorna är väldigt vackra sida vid sida.

Echinacea purpurea Alba

Genom åren har jag provat många vackra solhattar i olika färger. De som kommer tillbaka år efter år är de vita och de rosa och "Aloha" som bara har bott hos mig i några år än. Jag älskar färgen!

En av de som försvann under sitt andra år var "Green Envy". Den skulle se ut som på fotot till höger men blev enbart grön. Hade jag inte sett en bild på den så hade jag nöjt mig med den avundsgröna!

   

"Sundawn" och "Coconut Lime" försvann båda under vintern året efter plantering!

   

Den rosa svulstiga "Razmatazz" och den ljust gula "Sunrise" är också ett minne blott. Vad lär man sig av det? Jo att de spektakulära inte är riktigt härdiga. Men det skulle aldrig få mig att ge upp. Har de väl etablerat sig som min "Aloha" då finns de där. För evigt. Kanske... Men det skulle ändå inte hindra en envis en som jag att köpa en ny sort om den tilltalade mig.

Nu har det indiska fotbladet bildat frukter. Som knallröda gummiballonger hänger de där under bladverket. Inuti finns svarta kärnor som en del fåglar gillar. De som ramlar ner blir nya små plantor och så börjar allt om igen. På försommaren har fotbladet en stor, vit blomma mitt i bladet. Hela växten är giftig men det stör mig inte. 

Den är odlingsvärd och så vacker när den vecklar ut sina blad på våren. Som ett paraply som sakta fälls upp. Inte mot regnet men mot försommarens obarmhärtiga strålar.

Jag har en hel del giftiga växter i trädgården men lär mina barnbarn vad som går att äta och vad som inte gör det. Vad inte så många tänker på är att en av de giftigaste växterna alltid har vuxit i gamla trädgårdar - stormhatten. De flesta giftiga växter ger tillbud som inte är speciellt allvarliga. Typ illamående. Man måste äta en hel del av dem för att allvarliga skador ska uppstå. Då är det bra mycket farligare med mediciner och kemikalier som de flesta har inom räckhåll. En liten tablett för vuxna kan döda ett barn. Eller ett husdjur... Det har jag själv erfarenhet av då vår valp fick i sig en tablett av något slag hemma hos mina gamla föräldrar. Vad det var vet jag inte. Sömn-, diabetes-, antidepressiv-... Hade jag inte försökt få i honom vätska genom att ta ett sugrör, suga upp vatten och spruta in i halsen på honom så hade han dött innan vi kommit till djursjukhuset där han direkt behandlades med dropp m.m. 

Med det vill jag bara säga att vi kanske inte ska hetsa upp oss bara för att vi hör ordet giftigt i samband med växter. Giftiga växter har ju använts och används som läkemedel än idag!  

  

För flera år sedan hörde jag nån siffra på ett enda dödsfall p.g.a. giftiga växter som har inträffat sen 1953. Giftinformationscentralen startade 1960. Om det står sig i dag vet jag inte men det säger en del om graden av giftighet på växter. 

Däremot ger en del växter hudproblem vid kontakt. Mose brinnande buske och jättebjörnloka t.ex. ger stora "utslag" som sitter kvar länge vid hudkontakt. Speciellt under soliga dagar. Men det ger andra växters växtsaft också. Ibland kommer jag in på kvällen med röda blemmor på armarna efter en dag i trädgården. Vad som åsamkat dessa vet jag inte. Jag tror inte att växtsaft i kombination med hud och sol är en bra kombo över huvud taget. Oavsett om växten är giftig eller inte.

Under några veckor för två år sedan så hade jag gula slingor i mitt vita hår trots tvättning. Det var liljornas färgrika pistiller som agerat hårfärg den gången. Men inget ont som inte har nåt gott med sig. Det kanske är en användbar produkt (som dessutom är gratis) om man vill ha just gula slingor i håret. Vill man ha en annan färg så väljer man bara en annan växt! Växterna har massor av användningsområden, de ger oss nästan allt vi behöver!