Vad passar bättre en solig och lite småkall dag än att klippa äppelträdet?
Marken är hård och gräsmattan förstörs inte av stegar och spring. Solen gen energi. Vårfåglarna ger musik och kroppen får sin motion. Upp och ner, upp och ner på stegen.
Vattenskotten faller ett och ett, korsande grenar likaså. Kronan ska vara luftig. Då blir det inte så mycket virus, äppelvecklare och sjukdomar. Men jag har ju liksom Sickan i Jönssonligan, en plan.
Jag har haft det sen c:a 20 år tillbaka. Äppelträdet ska inte bara bära äpplen det ska också tjäna som ett skyddande parasoll. Under soliga och varma dagar.
De första åren lät jag tyngder i form av snören och tegelstenar hänga på grenar som jag ville ha till det här paraplyets "ekrar". När de blev tillräckligt stora har jag varje år klippt och sågat bort, klippt och sågat bort tills trädet börjat få önskad formen.
Fördelen med sån här klippning är att man kommer åt äpplena utan höga stegar. Hängande grenar får mer äpplen än upprättstående. Vi är inte ute efter en stor skörd. Ett äppelträd är mer än nog för två personer!
 |
| 2008 hade äppelträdet fått en någorlunda fin paraplyform. |
Jag är en sån som experimenterar. Nöjer mig inte med att någon talar om "att så här ska man göra". Varför det? Vem säger att det är så det ska göras och vara?
Jag provar och experimenterar och det mesta ger ett bra resultat. Om man inte vågar testa så får man ju inte veta.
Det här äppelträdet är av sorten Maglemer, ett mycket gott äpple. Vi hade turen att just det planterades på tomten någon gång på 40-50 talet. Trädet har blivit stommen i vår trädgård, vårt vårdträd. Herr Maglemer vakar över oss och skänker oss både svalka, njutning och något att mumsa på. Vad kan man mer önska?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar