En märklig känsla infinner sig när man är så där lagom säker på att det blir en bra kväll och natt i den del av världen som vi bor i. Medan det är mer osäkert för andra inte så långt ifrån oss. Vi har nog inget att oroa oss för idag. Vi kan nog sätta oss och rulla tummarna. Så vi tar bussen ner på stan, äter en bit, dricker lite vin, går på bio - Monica Z - och låter oss bäras av händelserna på bioduken.
Medan södra delen av Sverige förbereder sig för stormen Simone. Laddar med ved, vatten, varma filtar och kläder och ser till att allt ute som är löst surras fast. Det är inte ofta vi blir förvarnade om oväder på detta sätt. Men det känns så bra. Bättre en gång för mycket.
Monica Zetterlund däremot, hon behöver inte oroa sig för nåt längre. Hon dog 2005, 68 år gammal efter ett framgångsrikt liv som hade sitt pris. Vi såg henne köras runt i rullstol en gång på Gambias flygplats. En spillra av sitt forna jag. Men filmen, vilken film!
Filmen är riktigt bra och Edda Magnason bär den framåt i nästan två hela timmar. Det blir inte tråkigt en enda minut. Vilken fantastisk skådespelerska! Man märker nästan inte de andra skådespelarna man bara fascineras av Eddas uppenbarelse och skådespeleri. Hon ÄR Monica Z. Jag har hört mycket gott om Edda men trodde inte att hon var så bra. Dessutom ett nytt, fräscht ansikte bland de gamla vanliga biorävarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar