- Jag ska bara diska först.
- Mormor, ska vi leka nu?
- Jag ska bara förbereda maten.
- Mormor, ska vi leka nu?
- Inte än men om du kommer så kan vi laga mat tillsammans.
Barnbarnet kom och han tog skivade morötter, palsternackor, lök, kålrabbi, kålrot och broccoli och blandade i en skål. Han saltade, vred några tag på pepparkvarnen och hällde olivolja över alltihop. Så gjorde vi köttfärssås av Santa Marias sojablandning, krossade tomater och vatten. Kålrabbin var god, tyckte barnbarnet och jag lärde honom att om man satte bokstaven t efter rabbi så blev det rabbit och det betyder kanin på engelska. Palsternackor hade han aldrig sett men de var "vita morötter". Varför det kallas gul lök förstod han inte, den var ju vit! Men jag förklarade att skalet gick åt den gula/beiga kulören och det köpte han. Grönsakerna satte vi in i ugnen och ugnsbakade.
- Mormor, ska vi leka nu?
- Ja, gå ut och hissa seglen så kommer jag snart...
Vi hissade seglen, kollade färdriktningen på kompassen, gömde våra skatter så andra pirater inte såg dem, hissade flaggan, drog in ankaret och for iväg.
En soffdyna är själva båten, ruffen är gjord av en kartong med en toarulle som rattstång. Ratten är gjord av papp, ankaret av papp och försedd med ett snöre så man kan kasta ut det i vattnet. Eftersom vi inte har någon papegoja som alla andra sjörövarskepp, så har vi skaffat en havssköldpadda som vi har på släp istället. Vårt skepp är fullt av skatter. Pärlor, pengar, guldtackor, diamanter... Barnbarnet vaktar dem med pistol och svärd. Han "svärdar" dem som kommer i närheten så jag kan känna mig lugn och trygg.
" - Jag har varit i dom här farvattnen förr så jag behöver ingen kompass, jag hittar ändå," säger han självsäkert medan vi seglar iväg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar