När vi byggde växthuset sent i höstas så hann jag bara smaka lite på livet som kan levas därinne innan jag var tvungen att lämna det åt sitt vinteröde p.g.a. kylan som kom krypande. Sista gången jag satt där var i början av november. Den gången blev det riktigt kallt om hela kroppen när solen gått ner, trots den inköpta infravärmaren, och jag insåg att det var bäst för min lekamen att gå in i värmen medan tid var.
Jag lämnade vår nyuppförda "rekreationsanläggning" därhän för att få återkomma när solens första strålar skulle värma dess glasytor.
Jag var väldigt klar med att i detta glashus kommer inte en enda växt in. Jag har ett par tusen olika arter av växter utanför som jag kan gotta mig åt genom "fönstren" på detta hus så det behövs inga innanför. Här ska vi inte odla något annat än relationer!
Tankarna gick sen lite kors och tvärs. Jag har en chiliplanta som jag tog in i höstas och som överlevt vintern, den kanske skulle trivas bättre i växthuset än den gjorde på friland förra säsongen? Kanske skulle man i växthuset kunna ha åtminstone en sort av de tomater jag brukar odla? För att få tidigare skörd.
I januari kommer sambon frågande: Vi skulle väl kunna ha någon tomatplanta eller nåt annat i växthuset i sommar? Åtminstone något, som trivs där.
Jag tror att sambon och jag är ense om att det kan få komma in någon enstaka kruka i det nya växthuset. Det kommer inte nämnvärt att hindra de relationer som ska odlas därinne. Snarare kommer det att tillföra atmosfären där en hel del. Doft t.ex., att nudda en tomatplantas småludna blad en varmfuktig sommardag och dra in doften i näsborrarnas inre regioner gör nåt med kropp och själ som är svårt att beskriva med ord.
Något VÄXT-hus kommer det nya glashuset aldrig att bli. Om man inte betänker att man kanske växer som människa av att sitta därinne. Jag tror att många nya idéer kommer att kläckas där under inflytande av grönmyntadoftande mojitos och isiga gin och tonics. Jag tror också att många tankar kommer att flyga där för att det är högt i tak därinne. Och jag tror att ett sånt här hus kommer att locka till många samtal, kulinariska upplevelser och mysiga stunder.
Men än så länge sitter jag inomhus och längtar ut. Eller snarare ut och sen vidare in (i huset av glas)!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar