Unika halsband till Barbie

Idag är det åttonde dagen som jag "sitter inne". Endast med avbrott för en tur och retur till komposten ungefär varannan dag. Min själ håller på att torka ihop! Idag är jag bara lite snorig och hostig och jag är snart helt frisk men man kan bli galen för mindre.
Jag har suttit om dagarna och stickat och virkat Barbiekläder, bara för att hå nåt att göra. Sen fick jag ont i armarna. Då övergick jag till att göra halsband åt de här dockorna. Båda idag och igår har jag producerat långa och korta halsband. Igår gjorde jag dessutom blombuketter av gamla sidenblommor och band. Ifall Barbie ska gifta sig...
Idag gjorde jag presentpaket med fina snören. Ifall någon av dem fyller år...

Det finns inga andra Barbiedockor i hela världen som har handgjorda smycken från 
"re n' re". Unika smycken som bara görs i ett enda exemplar. 
Det bryr sig nu inte Barbie om men jag tror att det finns några småtjejer som, när de öppnar den stora trälådan i hallen nästa gång de kommer och hälsar på, kommer att bli lyriska över allt nytt som kommit dit. 
När den tredje lilla tjejen, lilla J idag 1 1/2 år, blir lagom gammal så har hon en hel träkista med skatter att gräva i!

Pärlhyacinter. Tråkiga och bara blå?

I min trädgård finns fyra olika sorters pärlhyacinter. Jag har en vit sort - Muscari botryoides "Album". Sen har jag en blå sort men lite speciell - Muscari armeniacum "Valerie Finnis". Lite blek men proppfull med blommor på varje stjälk. 

En av de vackraste är Muscari neglectum. Den är mörkare än de vanliga och har en fin övergång från det mörkaste mörka till det blåaste blå.

Muscari comosum plumosum känns lite som överkurs. Den har fått spatt! Varje blomma har liksom exploderat inifrån till ett gytter av knallblå stjärnor. Det är inte bara universum som har patent på sånt.

Vårlökar

Snart är krokusarna på gång. Det finns inte bara gula, vita och blå som man var van vid att se i gräsmattorna förr. Numera finns det mycket att välja på. Jag har några olika sorter t.ex. "Prins Claus" med lila fläckar på kronbladen.

Här är en specialare som jag inte har namnet på. Men vad gör det när den är så här vacker!

De små påskliljorna är också fina och finns t.o.m. i livsmedelsaffärerna runt påsk till ett billigt pris. När de prytt sin plats på påskbordet så spar man dem och planterar ut dem för blomning året därpå. Det finns en del varianter på de små gula. "Rip van Winkle" kanske är den vanligaste. Rip's blomma är en kaskad av gula kronblad. Som en sol skiner den i min rabatt. 

 

Jag har en liten smörgul variant som är mindre än de andra gula dvärgarna - "Baby Moon". Vilket perfekt namn på en liten smörgul blomma som lyser som en kräftmåne om hösten!

Bredvid denna lilla "måne" kommer några tjocka, gröna blad plötsligt upp. Det är Allium karatawiense som kan fånga det första vårregnets droppar som ingen annan växt. Det skulle möjligen vara daggkåpan men den tar hand om sommarregnets droppar senare.

Ur den här lökens mitt reser sig sen en vit blomma. En typisk lökblomma. Fröna är duktiga på att fröså sig men man får vänta några år innan den första blomman kommer. Ser du ett litet strå som ser ut som gräslök bredvid en sån här lök så är det ett litet "barn" som fötts. Längre fram på sommaren vissnar bladen ner. När de lossnar lätt från löken är det dags att ta bort dem och slänga på komposten.

Hyacinter behöver inte vara tråkigt vita, rosa och blå. Jag köpte en mörkt lila variant som heter "Woodstock". En av lökarna blev klarrosa. Så den här sorten hade de tydligen inte experimenterat färdigt med. Eller också hade en lök från en annan sort smugit sig ner i förpackningen om tre stycken.

Trädgården är lika spännande varje år. Vilka växter har dött under vintern? Vilka har tagit sig över förväntan? Vilka har börjat fröså sig? Där ute bland blommorna, gräsen, buskarna och träden har man aldrig tråkigt. Naturen upphör aldrig att förvåna och fascinera. Så när jag drar på mig snickarbyxorna och stövlarna och går ut i min trädgård så vet jag aldrig vad jag ska få vara med om. Men omväxling förnöjer åtminstone mig!

Mer tulpaner

Runt en rosenpion bor den lilla Tulipa greigii "Red Riding Hood". Låga tulpaner passar verkligen i kanten på rabatterna. Men tänk på att de sen står där länge med sitt fula bladverk. Man ska ju inte ta bort bladen förrän de är gula och lossnar av sig självt. Näringen som finns i dem ska gå tillbaka till löken. 

I det här fallet ser rosenpionen till att de inte syns mer än under blomningen. Bara efter några veckor har den vuxit sig så stor att den tagit anspråk på allt utrymme i den här lilla rabatten.

"Valbella" är en häftig tjej (för det måste väl ändå vara det med de här färgerna!) som har spektakulära kanter på sina kjolar. Det ser nästan ut som om man har klistrat fast småbitar av sönderklippta tulpanblad utefter sidorna.

En annan av mina favoriter som likt de andra snart "gått ut sig" efter några år, är "Texas Flame". Många fina tulpaner blommar bra första året för att sen tyna bort under några år och slutligen försvinna. Är man ute efter de där riktigt spektakulära så får man finna sig i det. Annars ska man leta efter gamla hederliga sorter som stått sig genom tiderna.

Den kanske inte ser mycket ut för världen i början. Men sen!

Texas Flame har showtime så här i slutet av blomningen. Det gäller att passa på!

Slutligen kommer en lite ovanlig röd papegojtulpan (tror det är "Flaming Parrott") som blivit ännu ovanligare. Ibland får växter spel på det här sättet. Alltså stjälken blir bredare och kantigare än vanligt. Ni kanske har noterat fenomenet på t.ex. maskrosor? 

Jag tror att det är en form av mutation.

Tulpaner i rött och vitt

Det är nåt visst med tulpaner i rött och vitt. Eller över huvud taget flerfärgade tulpaner. En av de vackraste rödvitspräckliga som jag har i min trädgård är "Carnaval de Nice". Så klar i sina färger. Som en polkagris från Gränna.

En annan av mina rödvita tulpaner är "Estella Rijnveldt". Hon går inte av för hackor hon heller! I hennes kjolar kan man ana både rosa och gröna inslag.

En annan rödvit tulpan är namnlös. Jag tror att det är en av lökarna från ovanstående som bara blivit lite annorlunda. Den här sorten är ett exempel på att man får uppleva mycket mer av blommorna om man kryper lite närmare. Den har nämligen blåa stråk i botten av blomkalken. Det var kanske inte vad man väntade sig.

Tulipa Double early, Allegretto är inte så tokig den heller med sina lite dovare röda färg och de smutsgula inslagen. Fotona bevisar att det kan vara vackert ute i trädgården även när det regnar.

Så finns det ju gamla hederliga sorter som t.ex. Darwinhybriderna där varje blomma håller sig i stort sett till en färg och som man kan köpa "en masse" i butikerna. De känns lite tråkiga för en Trädgårdsamatör som jag men håll med om att de är vackra de också om man tar sig tid att titta närmare på dem. Att titta på sina växter genom kameraögat tillför nåt till betraktaren. Kameran gör att man tittar lite närmare och från olika håll än man skulle göra annars.

Även gamla trotjänare som Darwinhybriderna kan släppa loss och visa nya ansikten ibland. Utslag för våryra kanske? Eller bara ett litet spratt för att visa mig att de minsann kan de med och inte alls är så tråkiga som jag påstod först!

Botaniska tulpaner

Snön, men framförallt isen, har äntligen smält bort! Drömmar om grönskande rabatter kan börja gro. Men först kommer lökväxterna. Först kommer vintergäck, snödroppar, scilla, porslins- och pärlhyacinter. Sen kommer tulpanerna. Botaniska små tulpaner är tacksamma att odla. Hemma hos mig står de torrt nära intill huset. Där sprider de sig sakta år från år. De finns i alla möjliga nyanser och färgkombinationer. Här är några foton på mina när de blommar som bäst. De pryder sin plats i en stenig eller "grusig" rabatt och jag älskar dem.

Tulipa botanical. Sort?

Tulipas humilis "Lilliput"

Tulipa botanical "Lilac wonder"

En klocka som varken tickar eller slår

Carl von Linné hade lagt märke till att olika växtarters blommor öppnar och sluter sig vid olika klockslag. Han hade studerat många arter för att komma fram till de ultimata blommor som skulle kunna fungera som en klocka. Det här kom han fram till:

ÖPPNAR SIG         SLUTER SIG

3.00-5.00                 9.00-10.00      Ängshaverrrot (jun-jul)

5.00-6.00                 8.00-10.00      Maskros 

6.00                                                Slåttergubbe (jun-jul)

                                                       Blåvinda (jul-aug)

6.00-7.00                 11.00-12.00    Åkermolke (jul-sep)

6.00-7.00                 15.00-16.00    Gråfibbla (jun-aug)

                                                        Ringblomma (jul-sep)

                                                        Stor doroteablomma

                                                        Underblomma (jul-okt)

                                                        Blomman för dagen

Solrosens blomma kan fungera som timvisare för den blomman är öppen så länge det är ljust och vänder sig hela tiden mot solen. 

Det här blomsteruret kallade han Horolugium Florae och det anlades i Uppsala där han arbetade som professor. Visst är det underbart med människor som tänker "utanför boxarna"! Har du tråkigt i sommar så kan du anlägga en egen klocka i din trädgård. Den har många fördelar. Den behöver inte dras upp eller laddas och den tickar inte störande. Den pryder sin plats, är vacker att titta på och den doftar underbart.

Jag har alltid haft ett speciellt förhållande till herr Linné, ända sedan jag såg en bild på honom för första gången. Vem vet, vi kanske har mötts förut? Det kanske var det som fick mig att göra ett collage av honom tillsammans med en massa blommor. En tavla som sen skänktes till Sällskapet Trädgårdsamatörerna för flera år sedan och som lottades ut som vinst vid ett möte. Nu pryder den väggen hemma hos en trädgårdsintresserad tjej.

Halsbandsmani

För ett tag sen bestämde jag mig för att sluta tillverka halsband. Jag hade ju byggt upp ett rejält lager. Men jag behövde några nya själv så jag tog fram alla mina pärlor och annat material ur kökssoffans mörka innandöme och satte igång. Det första halsbandet formades utifrån ett stort svart hänge och ett litet i form av en rosett i silvervit metall. Sen byggde jag på det med andra pärlor vartefter. Tills jag var nöjd. Så här blev det.

När jag i alla fall var igång så gjorde jag om ett Musse Pigg halsband som jag tyckte var lite för långt. Jag älskar den där lilla rödsvartgula figuren men hade tröttnat på den långa kedjan så jag började om. Nu har Musse fått en plats i min halsgrop istället för en guppig tillvaro i naveltrakten.

Jag ville även ha ett halsband i korallröda färger. Valde ut en riktigt härlig röd, stor tygklädd kula från lådan som hänge och sen frossade jag vidare i lådan med röda pärlor.

Jag är förtjust i rött så jag fortsatte med det röda temat men nu i lite mörkare färger. Lite "glasigare". 

Då fick jag se ett par ljusmanschetter som jag tidigare dissekerat lite. Det som var kvar av dem blev ytterligare ett rött halsband. Det här kallar jag återvinning på hög nivå! 

Min smyckestillverkning bygger ju på återvinning. Mitt varumärke "re n' re" som betyder "åter och åter" handlar om att göra om gamla tråkiga smycken till nya moderna. Men att göra smycken av andra prylar än halsband, örhängen och armband känns lite som överkurs. Fast kul sådan!

En kolibri som jag velat behålla för egen del fick nytt liv ihop med några stenar och metallfärgade pärlor.

Inför sommaren behövde jag också ett halsband i gula färger. Ett örhänge av snäckskal fick bli hänge och sen byggdes det på med andra fina pärlor. 

När jag var klar med halsband för egen del så började jag göra ett åt en vän. Med hänge av en blomma i trä samt stora "chokladiga", melerade pärlor. Yngsta dottern som spar på ugglor fick en gammal uggla från ett tråkigt halsband i ny tappning ihop med pärlor i hennes färger, grönt och rödlila. 
Mina smycken blir unika, för de görs bara i ett enda exemplar. Som en liten "knorr" sätter jag en liten snurra vid låset. Den symboliserar återvinning. 

Två halsband att ge bort:

  

Sen gick jag inte att hejda! När jag hittar ett hänge som jag vill bygga vidare på så går det av bara farten och som vanligt när kreativiteten infinner sig så fortsätter jag bara. Den veckan längtade jag till arbetsbordet mer eller mindre hela tiden. 

  

  

 Jag som sa att jag skulle sluta tillverka halsband...