Summa sidvisningar

lördag 31 maj 2014

Utställning av konst på Affair hela juni

Idag när Affair öppnade kl. 10.00 var jag där och satte upp mina tavlor i deras café. Eftersom jag inte visste riktigt hur jag skulle passa ihop dem så hade jag många med mig. Caféet slukade alla och ett par tomma platser för några större tavlor blev kvar. På tisdag när Affair öppnar igen ska jag dit och fylla på.
Här ställer jag ut mina mer lekfulla tavlor, jag tror att det passar bra just här. I höst ställer jag ut en annan typ av konst på Art Gallery Quirinus.

På lördag, pingstafton, så är det vernissage 11.00-15.00. Då finns jag på plats på Affair där jag även signerar mina två böcker. Välkomna!


fredag 30 maj 2014

ICA-skolan, en härlig arbetsplats

När jag slutade på ICA-skolan (ICA Utbildningar AB) så blev jag riktigt uppvaktad. Så mycket att jag så småningom förstod att jag betytt något för en hel del arbetskamrater. Sånt har man ju lite svårt att ta in. "Inte är väl jag nåt!"
Inför mitt förestående avslut kidnappade några av mina arbetskamrater mig en eftermiddag och tog mig med på dåvarande sportsbaren "Bars and stars" där flera andra arbetskamrater anslöt. Runt halsen på mig hängde de en sån där turistväska som man kan förvara sitt pass och pengar i så att man har allt nära kroppen när man reser utomlands. I den hade de stoppat pengar som skulle räcka till mat, öl, vin och till slut en hemtransport med taxi. Det roligaste av allt var att de låtit en anteckningsbok cirkulera på arbetsplatsen, där de flesta arbetskamrater skrivit något till mig, klistrat bilder m.m. Den boken hade jag med mig hela den här kvällen och man fortsatte skriva i den tills det var dags för mig att tacka för en jättetrevlig kväll och beställa en taxi hem.
Alla som slutade på ICA-skolan fick under vår AD Eva Conrades tid där en personlig "tavla" i form av en teckning där hon tog fram våra  mest "utmärkande drag".


Här har Eva lyft fram det som är jag. Hon har träffat så rätt. Mina tigertavlor, nyplanterade växter, biljett till Barbados, fågelintresset, mitt skrivande, lönearbetet m.m. Dessutom har hon fångat min person så bra, på bild.
Häromdagen hittade jag denna teckning bland mina minnessaker. Såna minnen får en verkligen att må bra! Jag går fortfarande omkring med ett småleende på läpparna.

torsdag 29 maj 2014

Pizza utan vetemjöl


Idag provade jag ett nytt recept. Pizza utan vetemjöl. Alltså nyttigare än vanlig. Den här pizzan passar att göra för en eller två personer eftersom det blir lite bråttom med fyllningen och den ska ätas direkt när den kommer från stekpannan. Servera din man först så hinner han äta klart, bli mätt och nöjd och när din egen pizza är klar och du ska till att äta så servar han dig med iskallt vin. Sen är det bara att ta för sig! Av både pizza, vin och man...

Pizza utan vetemjöl (1 portion. Gör två separata om ni är två som ska äta. Det är lättast att hantera.)
1 ägg
1 msk fiberhusk
1 msk cocosmjöl
3 msk vatten
Salt, peppar, oregano
Blanda allt ovan. Efter en kort stund får du en seg "deg" som du kan platta till med händerna och sen platta till ytterligare med stekspaden i pannan. Stek några minuter på varje sida, i cocosolja, så att du får färg på pizzabottnen. Samtidigt som du steker pizzan på andra sidan lägger du på dina älsklingsingredienser. Lägg sen på ett lock så att fyllningen blir varm, ev. smälter om du har ost på. När allt är varmt lyfter man över allt på en tallrik. Ät och njut.

Jag lade på skivade tomater, småbitar av fetaost och skivad salladslök. Men det var min pizza. Chevreost är inte dumt, smakar mer. Svamp, skinka, musslor, kyckling, oliver, räkor, ruccola är inte heller dumt. Ta det du har hemma eller köp hem favoriterna.

När väl pizzan kommit på tallriken toppade jag med en god olivolja, flingsalt, lite persilja och några strån av gräslök.

onsdag 28 maj 2014

Azaleor i olika färger

Nu blommar den korallröda azalean som stått på tomten i över 60 år. De som köpte den en gång när vårt område fortfarande var kolonilotter skötte förmodligen om den men senare ägare har inte brytt sig alls. När vi köpte huset var den här azaleans stammar täckt med lavar. Något år efter inflyttning engagerade vi oss i den och borstade bort lavarna (för vi trodde att om vi gjorde det skulle växten få mer syre och frodas).
Varje år tackar busken oss med att flamma som ett eldhav med korallröda blommor.

Det här är en Knaphillhybrid enligt experter.


Flanörer som går förbi vårt hus stannar ibland till och undrar vad det är som blommar på vår tomt. Till vänster på fotot syns en annan azalea (12 år gammal) "Golden Eagle" som är orangeröd i utspringet och sen mörkgul.

Golden Eagle

Bakom den syns "Jolie Madame", en mörkt ceriseröd azalea inköpt samma år som "Golden Eagle". Om man har EN starkt blommande azalea, då vill man ha fler. Här är "Jolie Madame"!


Det roliga är att jag flera år försökt föröka den korallröda azalean, utan att lyckas. För ett par år sedan så fixade den det själv. I torvblocken intill hitttade jag självsådda småplantor som i år är små buskar varav två stycken blommar. Ibland ska man låta naturen ha sin gång och inte spela Gud. När naturen får sköta sig själv då funkar det som bäst.

tisdag 27 maj 2014

På ogräsjakt - igen

Medan göken gol ovanför mitt huvud plockade jag späda kirskålsplantor i skogen. Vinden fick de gamla träden att knarra och gnissla men det var friskt och skönt ute. På ett annat ställe plockade jag löktrav att ha på den hårda kaviarmacka jag ska glädja mig med till förmiddagskaffet.

Några liter späda kirskålsplantor räcker till flera pajer.

 
Löktravsblad

I mina strövtåg genom åkrar och ängar fick även själen sitt. Man kommer ifatt sig själv på nåt sätt när tankarna får flyga fritt. Lite av det vackra (och doftande) tog jag med mig hem till köksbordet. Nu doftar köket av liljekonvalj, rönn och hundloka.



Nu ska jag prova att göra den "Festliga kirskålspajen". Den andra testade jag för några veckor sen. Den duger jättebra som den är men det är ju kul att testa nåt nytt. Skörden idag räcker till två pajer så jag fryser in en laddning till senare pajlagning. I morgon ska jag ut och plocka mer att frysa in till vintern.
Den internationellt kände ajurvedaläkaren Janesh Vaidya uppmanade oss på ett av sina seminarier i Västerås att äta mycket grönt på våren. Just då när grönskan är skir och ljus är den som nyttigast. Och kirskål har vi ju i massor på vissa ställen. Det är nog Sveriges värsta ogräs. Janesh förstod inte varför vi inte använder det vi har mitt framför ögonen! Det tog ett par år innan hans ord sjönk in men nu ska jag frossa i ogräs och annat nyttigt!

Kirskålspaj – enkel
Görs helst på späda skott. Ta bort stjälkarna!
Pajskal: 3 dl mjöl (t.ex. 2 dl vetemjöl och 1 dl dinkel fullkorn) blandas med 50 g smör.
Rör i 1 dl kesella. Låt vila 30 min i kylskåpet. Nagga och grädda 10 min i 200 grader.
2 liter kirskål förvälls några minuter. Häll av vattnet och krama ur. Hacka grovt.
1 stor gul lök hackas och steks mjuk i olivolja. Låt en riven morot steka med i oljan en stund.
Fördela det stekta + kirskålen i pajskalet.
Äggstanning:
Blanda 2-3 ägg med 2 dl gräddmjölk (1 dl mjölk+1 dl grädde el. bara grädde el. bara mjölk).
Krydda med salt, timjan och svartpeppar. Häll allt över pajen och strö över 2 dl riven ost (gärna en stark ost som västerbotten). Grädda 30 min i 200 grader.

Kirskålspaj – festlig
Görs helst på späda skott. Ta bort stjälkarna!
Pajskal:
3 dl vetemjöl blandas med 150 g smör (kylskåpskallt) i matberedare tills det blir stora smulor av degen. Rör i 2 msk kallt vatten.
Klä en pajform med degen och låt vila i kylskåp en timme. Förgrädda 15 min i 200 grader.
3 liter kirskål förvälls några minuter. Häll av vattnet och krama ur. Hacka grovt. Stek i olivolja ihop med 1 gul lök (hackad) och 3 vitlökar (finhackade).
Äggstanning:
Blanda 3 ägg med 3 dl mjölk och 3 dl riven ost. Krydda med timjan, libbsticka och svartpeppar.
Rör i svarta oliver (Calamata och inte de kolsvarta som legat i lut!) och fetaost i tärningar.
Grädda 30-35 min i 200 grader.

När kirskålssäsongen är över kan man använda spenat eller mangold istället!
 
 
 

måndag 26 maj 2014

Morgon i ett fantastiskt land

Vilken morgon! Tog en långpromenad ut mot Barkarö, förbi kyrkan, mot Fullerö och sen hem igen. I bara shorts och linne. Solen sken över vajande åkrar. I dikena blommade lupiner, ängshavverrot, majsmörblommor, maskrosor och annat färgglatt. Tornseglarna for fram över mitt huvud, högljutt skrikande. Näktergalar avlöste varandra vartefter jag avverkade kilometer efter kilometer. Det doftade av syréner och grönt. Hunden och jag gick förbi hästhagar, blomsterängar, åkrar och lundar. Vi är inte ens inne i juni än men allt blommar på en gång p.g.a. värmen. Man hinner ju inte med riktigt. Vilket sammelsurium av dofter och synintryck!

Majsmörblomma känner man igen på de annorlunda bladen. De
är olika stora så den ser nästan muterad ut.

När vi närmade oss hemmet, så hade hunden tappat tempo. Han småsprang inte längre, han lunkade. Han hade slutat nosa i dikeskanterna och gick på automatik, ointresserad bredvid mig. "Ska vi inte gå hem snart? Jag har ju bajsat tre gånger och kissat femtiosju!"
Själv var jag inte ett dugg trött, jag var fylld av energi. Vilket land vi bor i! Vilken vacker natur! Sverige är fantastiskt!

söndag 25 maj 2014

Oönskade människor

I Kina har s.k. "babyluckor" skapats. I en sån kan kinesiska familjer fr.o.m. 2011 lämna de barn de inte vill ha! Där tas det om hand säkert och anonymt. Nästan tre år efter att den första "babyluckan" startade börjar dessa nu ifrågasättas. Innan fanns 80% av dessa oönskade barn på sjukhus, numera lämnas de till dessa "luckor". Det är ett bekvämt sätt att bli av med barn som inte har en funktion inom familjen. Och överlämningen är anonym så ingen blir anklagad eller skuldbelagd. I den kinesiska staden Gungzhou stängdes i förra veckan en sån här "babylucka" för att antalet inlämnade barn blivit för stort! Av 262 inlämnade barn hade 110 CP, 39 Downs syndrom och 32 medfödd hjärtfel. Men av dessa barn var de flesta pojkar vilket pekar på att det inte är könsdiskriminering som är den främsta orsaken till att barnen övergivits. Det finns andra orsaker t.ex. den ekonomiska börda det innebär att få ett funktionshindrat barn.

Lucka där du kan lämna ditt oönskade barn.
I Sverige har vi idag svårt att förstå hur man kan lämna bort sina barn, funktionshindrade eller inte. Men om man försöker sätta sig in i hur det är att leva i ett land där man inte har p-piller eller kondomer eller där kvinnan är underdånig mannen, där blir barn till vare sig man vill eller inte. Är man dessutom fattig så måste varje ny individ bidra till försörjningen. Får man då ett barn som inte kan det så blir det en belastning för alla. I vissa kulturer är det dessutom en skam att få barn som inte är "normala". Det är ett straff för osunt leverne, dumheter man gjort i livet etc. Då vill man inte ens visa att man fått ett barn som inte är som alla andra.

Jag är en sån person som har lätt att förstå varför andras "i våra ögon konstiga handlingar" förekommer. Jag har lätt för att sätta mig in i deras tankegångar utifrån de val de har att göra för att överleva. Jag skulle säkert ha gjort samma sak i deras ställe för att resten av familjen skulle överleva om saker och ting hade behövts dras till sin spets.

Idag träffade jag en man som bidrar med vad han kan genom att sälja afrikanska handarbeten till förmån för hiv-smittade och funktionsnedsatta kvinnor, män och barn i Afrika. Han sa nåt tänkvärt till mig i stil med "Att i ett fungerande samhälle tar vi hand om de svaga". Så är det. I dåliga tider tänker vi bara på oss själva för det finns inget annat än familjens överlevnad. I goda tider har vi råd att bry oss om andra... 

Min äldsta dotter har en diagnos - Aspergers - men hon är den jag har de mest intressanta samtalen med. Hon är så allmänbildad att vi kan prata om precis allt. Hon lär mig saker hela tiden. I vårt funktionella samhälle bidrar hon med kunskap utöver det vanliga som hon dessutom har en förmåga att kunna förmedla till andra, trots sitt handikapp. Såna som hon behövs. De ger oss "vanliga" människor perspektiv och kunskap om tillvaron och om hur vi ser på saker och ting. De här "onormala" människorna har ett annorlunda sätt att tänka på. Ett sätt som vi vanliga kanske har ifråntagits någon gång i skolan eller under livet. De ser saker på ett annat sätt, ifrågasätter och får igång diskussioner och nya tankegångar. Det handlar inte bara om att ta hand om de annorlunda och svaga för att vi är medmänskliga. De har en hel del att lära oss för de tänker i andra tankebanor. Du vanliga människa, låt dig inspireras och utvecklas av en ovanlig sådan. Det vinner vi alla på!

lördag 24 maj 2014

Lök, lök, lök

I några år har jag odlat två konstiga sorters lök. Allium kurrat och Allium-ja-vem-vet-vad. Allium kurrat fick jag av en man på Önsta Gryta. Han hade den i massor i sitt grönsaksland. Hemma hos mig har den inte utökat sig speciellt mycket men någon enstaka har jag ändå provat att skörda. Den här löken är härdig långt upp i norrland och används som purjolök. Plantan är högst två decimeter hög, bladen har vackert avrundade toppar och den har ett prydligt växtsätt. Den är rent av vacker!


Den andra löksorten som jag inte vet namnet på är ännu gracilare och ännu vackrare i sitt växtsätt. Vet inte ens om den går att äta men jag har den för att den växer så vackert, bildar ringar och bladen böjer sig utåt nertill och sen inåt på ett buktande sätt.


På en semester för några år sedan i Sankta Annas skärgård så hittade jag kajplök (Allium scorodoprasum) utefter vägen. Tog hem några stycken och lät dem självså sig. Kajp låter gotländskt och det är också en gotländsk primör som ingår i kajpsoppa. På Öland odlades den flitigt på gårdarna och användes som smaksättning i öländska kroppkakor samt åts kokt tillsammans med kål.


Tar man in kajplöken (eller skogslök som den också kallas) i trädgården så får man vara beredd på att den självsår sig rätt mycket. Varje liten lök som bildas i toppen på plantan ramlar ner och ger upphov till trådsmala lökar som sen blir tjockare tills de uppnått normal storlek.
Häromdagen fick jag reda på att man kan ta dessa smålökar och mixa med smör och få ett helt underbar kryddsmör som man kan använda till allt möjligt. Jag som förut försökt utrota kajplöken vill nu HA TILLBAKA DEN!
 
Av en väninna från Finland har jag fått en "vitlök". Hon kallar den för det trots att den bara har en mild vitlöksmak, lite som kinesisk gräslök. Den här löken funkar så att löken det tredje året sätter smålökar i toppen som ger upphov till nya lökar. Första året efter ser man bara små tunna, gröna gräslöksliknande strån, nästa år lite större och tredje och sista året bildar plantan nya lökar i toppen. Jag har provat att ta dem på försommaren år tre, skiva dem på smörgås och de är helt underbara i sin mildhet. Den underjordiska löken är inte stor men kan också skivas på smörgås eller i grytor.

Nu vill jag ha ramslök också! Har man en lök vill man ha fler! De finns att så från frön och kan beställas bl.a. hos Runåbergs fröer. Man sår dem på hösten för skörd våren året därpå. ALLA stjärnkrogar pratar om ramslök numera. Så även min favoritkrog på Båtstigen 2.

(Jag har även vanlig gräslök som jag gottar mig i på kaviarsmörgåsar och till matjesill och i potatismos. I år har jag även sått röd salladslök. Undrar hur den kommer att smaka ihop med t.ex. makrill i tomatsås på hård smörgås?)

fredag 23 maj 2014

Magnolia "Yellow bird"

MIn magnolia "Yellow bird" (som jag blivit rekommenderad att köpa av magnoliaexpertenTore Widenfalk eftersom jag ville ha en gul magnolia och han tyckte att det var en bra sort att satsa på) blommar med fler än ett par blommor för första gången. Fortfarande är trädet litet men blomningen stor!
 



Den här magnolian kommer att flyttas så småningom. Jag känner verkligen med den vackra skapelsen och ska göra allt i min makt för att den ska överleva på det nya ställe som jag kommer att välja åt den här gula fågeln från paradiset.

torsdag 22 maj 2014

Kummindoft och matlagning


Nu blommar kumminet hemma hos mig. Varje höst skördar jag frön. Jag tar dem innan de hinner lämna moderplantan men låter alltid några fröställningar vara kvar så att de kan självså sig. Kummin är tvåårigt. Första året bildas en liten kvast som ser ut som morotsblad, påföljande år blommar plantan och ger frö.
Om man är orolig för att inte hinna ta de mogna fröna innan de släpper så kan man binda något runt fröställningen t.ex. lite fiberduk, myggnät, papperspåse etc. Då har man sin skörd säkrad!

Jag har kumminplantorna i änden av en stor trädgårdssäng med kanter och där får de leva och dö. Småplantor som kommer fel krukar jag upp, till andras glädje.

Kummin växer vilt men kan förväxlas med olika typer av växter, t.ex. är den mycket lik hundlokan. Men om man tar ett frö och gnuggar mellan fingrarna då vet man om det är kummin eller inte för det luktar starkt av kummin.
Jag använder sen fröna hela eller malda i bakning eller mal dem i köttgrytor ibland ihop med kanel för att få lite orientaliskt stuk på maträtten.

Lönnar och krypande flox

Acer shirasawanum - Solfjäderslönn
Nere vid vår damm växer ett av mina finaste träd, en solfjäderslönn. Den växer mycket sakta. När bladen kommer så är de inneslutna i hyllen som går åt rött. Sen blir de mer och mer limefärgade ju längre in på sommaren man kommer. Varje blad ser ut som en liten uppfälld solfjäder. Emellanåt i speciella ljus så ser den nästan självlysande ut. Under lönnen har jag planterat krypflox. De rosalila blommorna står sig vackert mot det limegröna.

Phlox stolonifera - Krypflox

Phlox stolonifera
Förra året hade jag vita krypflox på ett annat ställe men de har tydligen bestämt sig för att de inte vill bo hos mig för i år finns inte ett spår av dem.

tisdag 20 maj 2014

Miscanthus sinensis "Giganteum" - Även kallat elefantgräs

Elefantgrässtrået efter fem år.

Nu har jag plantor i alla storlekar av det fina Miscanthusgräset "Giganteus". Från 40 kr för ett strå till 150 kr för en stor klump med rötter!
Passa på om du vill ha ett ståtligt gräs i din trädgård.

Min elefantgräshistoria

2003 köpte jag ett litet strå av ovanstående elefantgräs på Zetas trädgård utanför Stockholm. Det strået kostade 285 kr! Jag planterade det utanför ena ingången på huset. Tanken var att när dörren stod öppen skulle vinden få gräset att rassla och susa och föra tanken till ett lejon, gepard eller leopard som smyger omkring på savannen i jakt på ett byte.

Det finns en rolig historia om inköpet. Gräset köpte jag på en bussresa ihop med Trädgårdsamatörerna och som vanligt brukade jag komma hem med åtskilliga växter. Innan jag åkte skojade jag med min växt-o-intresserade sambo och sa: - Önskar du dig något speciellt från nån plantskola?
Till min förvåning sa han: - Ja, köp hem något.
Det dyraste från resan blev elefantgräset, alltså 285 kr. Men jag köpte också en kungskobrakalla. Den var betydligt billigare men kunde mäta sig exotiskt med elefantgräset, åtminstone med namnet. Vad allt övrigt kostade behåller jag för mig själv!
När jag kom hem från resan så körde jag en rövare: - Jag har köpt en växt åt dig! Vilken vill du ha? Elefantgräset eller kungskobrakallan?
Sambon fastnade direkt för elefantgräset: - Då är du skyldig mig 285 kr! sa jag och så var han fast. Han hade ju beställt en växt...

2008 så hade det lilla strået bildat en kraftig rugge (se bilden ovan) och i år hade ruggen blivit ännu några decimeter större i diameter så nu var det dags att ta bort gräset. Vissa växter passar inte där man planterat dem och det märker man den hårda vägen, efter ett tag.
I en trädgård med rabatter överallt har gräset ingen plats, tycker jag. Det här gräset ska stå i en hörna i ensamt majestät och få växa till sig. Sambon började gräva så svetten sprutade och efter en timme var jättegräset borta.

Elefantgräset kommer från Kina, blir 200-400 cm högt. Hinner aldrig blomma i Sverige. Bör klara zoner upp till 3. Hemma hos mig står gräset bredvid gräsmattan i lerjord men intill huset så det blir mycket torrt där ibland. Inga gräs får stå i våt jord under vintern för då ruttnar de.
I en artikel läste jag att det här gräset behöver mycket vatten och näring. Jag har aldrig vattnat det! Jag har aldrig gett det näring!

Gräs ska klippas ner på våren, för om det får in väta och fukt i den avklippta stammen då ruttnar det. På våren kan man bryta bort förra årets torra stjälkar. De blir stadiga stödpinnar till andra växter. Nästan som bambu.

Är du intresserad av ett strå eller en klump, hör av dig om du vill köpa en planta eller reservera.
070-605 89 12, rosac@spray.se

Morgon vid Mälaren


Kräftskiva redan? Nej, bara en granne som har skojat till det och satt upp olikfärgade rislampor med solceller i ett av sina stora träd. Hit ska jag gå ikväll och kolla hur det ser ut när de lyser. Vad roligt det är när folk skojar till det lite!


På morgonpromenaden gick jag ut för att titta på den nyrenoverade bryggan längst i söder på vårt område. Jag satte mig ner en stund och njöt i morgonens dis och värme. Och tystnad, trodde jag. Men när jag kom ut på bryggan fick sävsparvarna fnatt, kanske för att hunden var med. Skäggdoppingarna höll på att para sig. De kurrade och lät. Måsarna och tärnorna skrek emellanåt, duvorna kuttrade i lunden ovanför och göken gol lite längre bort. Under bryggan var några svalor i färd med att bygga bon. Ute i vattnet på en sten satt ett par skarvar och torkade vingarna.
Den som hördes allra mest var näktergalen som knäppte, tjattrade, pep och kvittrade. När den sätter igång låter det som om man vore förflyttad till en regnskog. Undrar var den får alla ljud ifrån? Det låter som om den hämtat dem direkt från apor, näshornsfåglar och andra djur i tropikerna.
Plötsligt tittar hunden ner i vattnet med ett vaksamt uttryck. En bäver kommer simmande vid bryggan, bara någon meter från oss!
Varje dag är full av under.

måndag 19 maj 2014

Grus smittar


Vid grannens nya hus har man lagt plattor och fyllt på med grus runtomkring. Det fick mig att börja fundera. För om man får en slätare grund att gå på så går vårarbetet lättare. Då tar man bara en räfsa och krafsar lite lätt så följer alla torra löv med. Idag finns där vanligt gårdsgrus och där måste man ligga på knäna och handrensa löv och ogräs varje år om det ska bli riktigt fint.

Att beställa så där en åtta kubikmeter grus är lätt som en plätt. Har man sen två duktiga karlar som har sånt här till jobb om dagarna så fixar de hem gruset, lägger ut det, slätar till och förfinar på en kort stund. En liten gång vid förstutrappan in mot gräsmattan fick också ett lass specialgrus.


Det här kommer att underlätta betydligt och spara många timmars jobb varje vår. Vilken tur att min sambo har ledigt denna vecka så han kan ta över efter maskinerna, packa till gruset med en "vibb" och se till att det blir slätt och snyggt! Blir det sol i morgon så kan jag ju ta en stol och sätta mig för att titta på. Nån måste ju leda arbetet så det flyter på...  

söndag 18 maj 2014

Barnbarn, sol och mys


Vad kan vara ljuvligare än att lägga kinden mot lite mjukt bebishull och bara lukta på den solvarma huden. Man får inte nog av lukten! I helgen har jag haft mina barn och barnbarn omkring mig i flera dagar. Det kan man kalla mindfulness, terapi, whatever...


Den här bebisen är världens lugnaste och coolaste. Inriktar sig bara på det som går att äta och blir mer och mer "fyllig". Små feta bebisarmar och rultiga bebisfötter är det mysigaste som finns, att pussa på.
 

Brorsan kan Julia inte äta på, utan protester, men han är världens mysigaste och snällaste storebror. Han kramas och pussas och får henne att känna sig som världens finaste prinsessa!

lördag 17 maj 2014

Fina restaurangen i Stadsparken!

Åh vilken lördag! Ett par öl på nya restaurangen i stadsparken. Vi var bara dagen efter VIP-gänget så vi räknas väl till VIP2-gänget. Bra utsikt! Där kan man sitta och titta på alla västeråsare som flanerar på Stora gatan. På väg till nåt. Vilket inte vi var, ledighetskommittén.


Uppe på Slottsgatan blommade en rosenhagtorn. Även i stan kan man hitta lite ögongodis här och var.
 

Sen blev det "Tabla mixta" på Indigo. Att bli bjuden på restaurang av sina barn hör till "ålderdomens" höjdpunkter. Förr var det alltid mammas betalkort som åkte fram vid dylika tillfällen. Nu vill barnen "ge igen". Klart de får det om de vill!

fredag 16 maj 2014

Det blir mycket blommor och växter nu

Kanske inte så konstigt eftersom jag lämnar mitt vinterliv nu och börjar mitt sommarliv ute bland växter, humlor och fågelsång. Nu är jag i full färd med att rensa rabatt efter rabatt och vilken skillnad det blir! Jag kan inte stå på huk så ofta så sätter jag mig ner på marken och plockar vissna löv och tar bort ogräs. Det ser kanske lite konstigt ut när mitt huvud sticker upp bland växtligheten. Men grannarna är nog vana vid det här laget. När jag inte har huvudet ovanför blommorna så är det arslet man ser bland buskar och grönt. Sambon och jag har smeknamn på en del grannar, undrar vad de kallar mig? Fast det kanske jag inte vill veta...

Idag hade min krypande rhododendron slagit ut sina blommor ovanför den låga hasselörtens blanka blad.

Rhododendron forestii "Scarlet Wonder"

I gräsmattan blommar i år den lite ovanligare sorten - Rhododendron quinquefolium - med vita skyar. Det är första året den blommar över hela busken. Tidigare år har det bara kommit några få blommor. Men den här busken funkar så. Det tar några år från plantering innan första blomman slår ut.

 

Igår rensade jag rabatten i hörnan ut mot gatan där det stora japanska valnötsträdet står. Under det blommar indiskt fotblad, en växt jag har svårt att vara utan. Som tur är så självsår den sig. Varje år har jag några småplantor under moderplantan och då kan jag dela med mig av den.
När plantan kommer upp ur jorden på våren ser den ut som en liten prinsessa som i vårkalla vindar har dragit kappan tätt runt kroppen.

 

 

Bladen är mönstrade i mörkt och ljusare grönt och blommorna som utvecklas i toppen på plantan med bladen som stöd under sig, är vita och mycket vackra.
 
 
Som grädde på moset så bildas stora mangoliknande frukter. Hela växten är giftig, så även frukten. Inuti den mognar sen fröna. När de så småningom lämnar den röda "ballongen" så ligger de svarta fröna i högar och ger sen upphov till nya plantor. Rötterna sitter långt ner i marken så det gäller att gräva djupt för att inte ha sönder småplantorna.


Varje växt är ett under i sig. Även de minsta. Om du träffar på den oansenliga linnean i skogen någon gång, böj dig ned och titta in i den pyttelilla klockan. Därinne finns ett fantastiskt mönster av mörkare nerver mot det ljusrosa.
Jag har en förkärlek för Codonopsis och speciellt Codonopsis clematidea. Växten är 30-40 cm hög och de hängande klockorna är inte speciellt utmärkande.
 

Men om man tittar in i den så får man en riktigt överraskning!


Codonopsissläktet har djupa rötter och luktar lite konstigt men inte tänker man på det när man förlorar sig i det vackra "ögat".

torsdag 15 maj 2014

Vitsippornas olika skepnader



Vitsippa "Robinsonia" 


Vitsippa "Royal Blue"

Vitsippa "Green Fingers"

Vitsippa "Plena"
  
Vitsippa "Pink Delight"
Vitsippor kan se ut i princip hur som helst. Som blåsippor t.ex....
Men hur de än ser ut är de kungligheter i en vårträdgård.
 

tisdag 13 maj 2014

Rosas shop har öppnat!


Fr.o.m. idag är min lilla växtaffär öppen. Här är det självbetjäning som gäller. Man tar vad man vill ha och stoppar sen prislappar och pengar i en brevlåda intill hyllorna. Om jag är hemma hjälper jag naturligtvis till med råd och besvarar frågor. I oktober någon gång stänger jag verksamheten.
Växtförsäljningen började som en social funktion 2004 efter att jag hade varit sjuk ett tag. När jag städar i rabatterna hittar jag självsådder som jag krukar upp för jag vill ju inte slänga det som lever. Det roliga var att grannar och andra förbipasserande ringde på och ville ställa frågor och det var kul att få denna kontakt med folk. Jag älskar ju att prata växter.
Från att ha börjat med ett litet bord utanför häcken på framsidan av huset och med en plastburk att lägga pengarna i har jag under åren förfinat shopen. Nu har jag hyllor som skuggar och skyddar växterna från stark sol och nordvästliga vindar. För de "okunniga" så har jag plastat in bilder på växten när den blommar så att man ska kunna se hur den ser ut i hela sin prakt.

Det här är terapi för mig. Jag plockar och pysslar med mina växter och håller kroppen i rörelse, får igång blodcirkulationen och blir rörligare och mjukare i leder och muskler.
Att pyssla med det som lever och är oförutsägbart ger mig tillfredsställelse som inte går att beskriva i ord. Jag vet aldrig hur en växt kommer att bete sig, alltså ställs jag inför nya utmaningar varje dag. Varje växts liv från frö till planta tar mig med på en resa vilken man aldrig vet utgången på. Jag är en sån som vill ha lite spänning i livet och vill gärna låta mig överraskas. Växter har en förmåga att kunna göra det!

Vill du veta vad jag har att sälja just nu, skicka ett mail till rosac@spray.se !

måndag 12 maj 2014

Mjukakantus

Mjukakantus är inte mjuk. Det är en hårdnackad en men själva bladverket är mjukt och vackert. Så här såg min mjukakantus ut i början innan plantan vuxit till sig. Bladen låg nära marken och en enda blomstängel kom upp.


Efter något år bildar bladverket en hel buske och ur den reser sig de lite stela, tistelvassa blommorna upp. Busken kanske blir 1,5 meter eller lite mer totalt. Det här är en solitär. Den förtjänar att stå i ensamt majestät och beundras av de som går förbi.
Kommer ni ihåg Owe Sandström från tv i "Hur gör djur"? Han var lärare på Spånga naturbruksgymnasium där min yngsta dotter gick. Han lärde oss vad åh-djur var. Hundvalpar, kattungar och såna gosingar. När man ser dem utbrister nästan alla Åååhhhh!
Mjukakantus är en åh-växt. Man går inte förbi den stolta plantan utan att undra vad det är. Den är värd all beundran. Som vanligt så är det så att om man går nära själva blomman och tittar in i "gapet" så ser man en hel värld av färger, kombinationer, mönster m.m. Som tur är hittar jag några små självsådda plantor varje år, som jag kan dela med mig av.
Åååhhhh vilken fjollis - Acanthus mollis!

Härdig, styvt växtsätt, praktfull, fina färgkombinationer,
blommorna står sig länge. Kan man önska sig mer av en växt?