Karlsgatan 2 - Länsmuseets utställning "När då var nu"

Eftermiddagen tillbringade vi på Länsmuseet i Västerås. Vi klev rakt in i ett höstlandskap, fortsatte genom stenålder, bronsålder och järnålder och hamnade till slut i 70-talet.

Här hade man byggt upp massor med scener, tittskåp, bilder, bildspel m.m.

En tidig vävstol

Det var inte bara en visuell upplevelse Man fick känna, lukta och prova...

Den torkade fisklukten hade jag kunnat vara utan! Den luktade gammal mögelost. Men att prova de gamla kläderna kunde vi inte låta bli.

Kvinnlig page

Kung Rosa av Västerås

Att sitta på dass brukar vara en någorlunda trevlig upplevelse men här gäller det att hålla i sig så man inte ramlar ner i det man nyss lämnat ifrån sig.

Stupstocken kan inte ha varit någon angenäm upplevelse. Här fick man sitta och bli spottad på. Mitt på torget till allmän beskådan dessutom. Vem som än gick förbi kunde välja att kasta en sten eller ett ruttet äpple på den stackare som hade haft oturen att hamna här.

Vid värre brott fick man skaka galler. 

Men det fanns även krogar och matställen där man kunde få sig en bit mat av duktiga, små pigor.

Hygienen var det lite si och så med och alla slogs om den mat som fanns, både människor och djur.

Många var analfabeter men de rika hade råd att studera. Tyvärr var väl den här kvinnan den enda som hade tillträde till biblioteket på den tiden!

Om nu kvinnorna ansågs omyndiga för det mesta så var de desto mer populära och "användbara" på andra inrättningar. Här badar man (för en gångs skull).

Skalbaggar, ormar och fladdermusblod ihop med groblad och andra örter användes flitigt för att bota allehanda sjukdomar.

Av ett manligt skelett hade man gjort en rekonstruktion som visar hur den döde kunde ha sett ut. Han var otäckt verklig!

Så kom vi till det ljuva 70-talet, då vi var unga och världen låg framför våra fötter. Här drömde jag mig kvar bland rosa pottstolar, kök med bruna luckor, sängar med orange överkast, planscher på Björn Skifs och Donovan, stämpelklockor och transistorer. På ett ställe kunde man trycka ner hissen i en portuppgång och när dörren öppnades stod man näsa mot näsa med invånarna i hyreshuset, klädda i dåtidens kläder.

På Länsmuseet finns något för alla åldrar. En 3-åring har lika stor behållning som en 100-åring vill jag lova. Att se framåt är viktigt men om man inte ser bakåt ibland så missar man helheten, för allt hänger ju ihop.

Konstmuseet, i lokalerna bredvid var en kreativ upplevelse i nutid. Men det är en annan historia. Idag koncentrerade vi oss på dåtiden.

Bävrar, äggmacka och pizza på annandagen

Man kan ju inte bara sitta inne hela julen och öppna julklappar och äta. Nej, man måste ut i naturen och andas friskt syre också. Få en dos av livet utanför stugan. Som synes har livet inte stått stilla bara för att vi firat jul. 

Bävrarna har varit flitiga i jul!

Vi parkerade vid Björnöbron och tog gångvägen ut mot Gäddeholm. Med äggmacka och kaffetermos i ryggsäcken. Stormen Urd var på väg in över Sverige men skulle inte nå våra trakter med sin värsta styrka, så vi kände oss trygga. Vid fågelstationen halvvägs till herrgården kändes det lagom att ta en fikapaus. 

Sikten var klar bort mot Gäddeholm.

Vi njöt av utsikten. Gnistrande vita vidder, frost i träden och ett lätt snöfall i luften. Precis som det ska vara i juletid!

Istället för knarrande vintersnö förväntade vi oss nästan lärkans drillande över vårliga åkrar och tussilago utefter vägen. Det ligger vår i luften.

Solen sken från en klarblå himmel. Kanske fick vi lite färg på våra kinder av att sitta där och låta oss smekas av strålarna?

Efter en långpromenad blir man hungrig. Trots äggmackorna! Det är inte ofta det händer men jag var tvungen att ha en pizza till livs just idag. Den lockade mer än den smakade. Lite för syrlig tomatsås, lite för mycket skinka som dessutom smakade som fläskkorv. Och så dessa vidriga kolsvarta oliver som fick gå i komposten direkt. Jag älskar oliver men dessa äter jag inte. De här svarta tas som omogna gröna och läggs i olika bad med lut för att bli mörka och mjuka. Kolsvarta oliver finns inte i naturen. De ska vara svartröda som kalamataoliverna. Tänk om restaurangerna tänkte lite mer på vad de serverar sina gäster. Hellre ätliga oliver men några färre om det hänger på priset.

Nu blir det inte pizza på ett halvår igen. Men kanske annan skräpmat mellan det nyttiga. Man ska ju inte bara tänka på figuren. Det är det så många andra som gör!

Nackdelen med den här typen av mat är paltkomat som kommer efter. Det blev en stilla eftermiddag nerbäddad i vardagsrumssoffan med tv och korsord. Och ytterligare en utstyrsel till Barbie.

Juleskumsefterrrättsfluff med baksmälla

Juleskum/tomteskum är GOTT! Tycker jag och några till... Häromdagen kom jag i kontakt med ett nytt recept där man kan använda skumtomtarna till efterrrätter, cupcakes och tårtor. Älskar man tomteskum så älskar man det här lite annorlunda godiset.

Man börjar med att klippa tomtarna i små, små bitar. En påse innehåller 100 g. Du behöver c:a 80  g så du kan med gott samvete ta några tomtar och stoppa i munnen också.

Sen smälter man dem i 3 dl grädde.

Det tar sin tid och grädden får inte koka. Men den måste vara varm för att bitarna ska smälta. Under tiden rör man. Och rör och rör...

Efter en stund ser man resultatet. Tomteskummet börjar sakta men säkert smälta. När alla små bitar är smälta så häller man upp blandningen i en bunke och ställer in i kylen över natten. 

Dagen därpå tar man ut den lite stelnade och geléaktiga gräddblandningen och vispar den tills den får konsistensen av vanlig grädde.

Jag lovar att du vill slicka varenda uns som är kvar i bunken och på vispen! Gör det men spar lite till dina gäster. Jag hällde upp tomteskumsgrädden i glas, lade på lite Nutella och stoppade en hel tomte i smeten, som dekoration.

Det finns ett stort smolk i bägaren! Juleskummet får sin rosa färg av löss!!!

Jag önskar att man kunde påverka alla företag som använder sig av detta färgämne till att övergå till andra naturliga röda färgämnen. 

Färgämnet heter E120 och om du inte är påläst så vet du inte att det är karmin eller karminsyra vilket är färgämne som utvinns ur torkade honor från kochenillsköldlusen. E120 används i lösgodis typ ferraribilar, Ahlgrens bilar (de rosa) m.m.

Det här var sista gången jag köpte juleskum, Det var inte förrän jag kollade på förpackningens innehållsförteckning som jag upptäckte det här. Men om Cloetta hittar en ersättning till den här lusen då kommer jag definitivt att göra fler såna här efterrätter.

Den här skumgrädden kan även användas till cupcakes och istället för vanlig grädde på tårtor. Men E120 förtar definitivt stämningen tycker jag!

Fantasi kan ta dig hur långt som helst!

Ibland måste man bara "pyssla"! Ernst pysslar ensam, jag tycker om att pyssla ihop med andra. Igår hörde jag på tv att det låter negativt att säga "pyssla". Det låter bättre att säga att man "är kreativ", då får pysslet en annan dignitet. Men vad man än kallar en slags hobby, hantverk, innovation, kreation, utveckling, uppfinning etc. så händer det ju nåt, till skillnad från de som bara sitter framför tv:n och rullar tummarna. 

Idag träffades jag, syrran och hennes dotter vid mitt köksbord för att göra kuvert, kort m.m. Jag var mest inställd på julkort, de andra på födelsedagskort och kuvert. Material finns det gott om hos mig. Jag spar på allt som man kan använda. Scrapbooking är för tillrättalagt för mig. Nej, det ska vara enkla material att skapa utifrån. Reklambroschyrer t.ex. Det är "klippa och klistra" som gäller.   

Gamla julkort och etiketter kan man dissekera och använda tills det inte finns en enda pappersbit kvar.

Sevietter och bokmärken icke att förakta...

Jul- och presentpapper, tapeter och omslagspapper är perfekt till en stomme/alltså ett kuvert.

Material hittar man när man minst anar det. Till bra pris. Strax före och efter jul hittar man material med julanknytning. Det slumpas bort då. 

I butiker som Dollarstore, Rusta och på loppisar hittar man alltid billigt material.

Saxar med olika vackra skär som ger mönster köper man billigt i olika affärer. Med dem kan man göra remsor, dekorationer m.m. Med det enkla ihop med en del fantasi kan man göra precis vad som helst.

Så bry dig inte om vad andra tycker. Gör det som känns bra, som är roligt och ger dig en kick eller tillfredsställelse. En del innovatörer lever t.o.m. på sitt s.k. "pyssel". Alltså inte att förakta. Det blir en affärsidé. Fantasi kan ta dig hur långt som helst!

Rosa skymning med fullmåne och hemgjord fågelmat

De senaste åren har jag gjort egna "talgbollar" till trädgårdens fåglar. Inte så mycket för att det lönar sig utan för att det är roligt. Förr använde jag cocosfett men i år hittade jag ister i butiken. Det var lite billigare än cocosfettet så det slank ner i varukorgen. Väl hemma blandade jag ister och cocosfett som jag hade kvar och smälte det i en kastrull. I med solrosfrön och andra frön och kak- och brödsmulor som jag brukar samla på i en burk just till det här fågelgodiset.

Sen hällde jag upp den heta blandningen i tomma förpackningar som lätt kan klippas upp när allt stelnat.

Jag har lärt mig lite av tidigare erfarenheter. Att t.ex. inte sätta ett snöre direkt i blandningen innan det stelnar. Då blir maten för lättäten för de stora fåglarna, typ skator och kråkor för de tar med sig hela stycken om de kan. Nej, det är bättre att sätta kycklingnät runtomkring och sätta snöret i det. Då kommer maten till nytta för de lite mindre och försynta fåglarna och räcker längre.

  

För övrigt har veckan varit färgrik. Vilka vackert lysande, guldgula morgonhimlar och vilka läckert rosa kvällar!

Och idag är det fullmåne över "boa" och växthus.