Summa sidvisningar

tisdag 31 maj 2016

Nejlikrötter och humleblomster


Nejlikrot/Geum urbanum är en av Sveriges vanligaste örter. Alla som har hund vet att dess frön sätter sig som limmade i en hundpäls om hösten. Där de gröna fröna sitter i klungor ser de nästan ut som någon slags löss! Om man tar sig en närmare titt på själva blomman så är den jättevacker. Det är bara det att vi inte uppskattar det som finns "en masse". Däremot går vi igång på rariteter!

Det är inte många växter som har helt olika utseende som kan "få barn". Men när nejlikroten möter humleblomstret, eller "morfars nattmössa" som den också kallas, då uppstår det kemi. 

Humleblomster/Geum rivale

De här två kan göra barn och avkomman blir en snygg mix av de två. Det blir lite som blomstret nedan. Jag har flera olika typer av nejlikrot så jag är inte riktigt säker på om inte någon annan av dem också är inblandad men tror inte det. Den här korsningen sker i vår natur men jag har låtit dem "vänstra" som de vill intill min lilla konstgjorda damm.


Geum rivale "Leonard's Variety" är överkurs i Geumskolan. Någon vid namn Leonard har pollinerat och korsat och pollinerat och korsat olika geum och plötsligt hände det...
Geum tillhör rossläktet och här kan man se likheten!


Fotot nedan är på en Geum som är härligt ljusgul. Den har jag fått av en trädgårdsvän. När jag sökte på nätet så slogs jag av likheten med "Lemon Drops". Kanske är det den eller också har just det här exemplaret lånat sin färg från månens skära.


Kungsnejilkroten/Geum coccineum är som namnet ger en hint om, kungen bland nejlikrötter. Den har stora blommor och är knallorange. En riktig färgklick i rabatten. En gång hade jag den, en gång försvann den.


Jag kan inte låta bli att slås av likheten mellan nejlikrot och potentilla. Jag har en "Miss Willmott" som sticker ut bland allt det gula på min "gula kulle". Men det är en annan historia...







måndag 30 maj 2016

Azaleor och limegrönt


Nu sprakar trädgården av färg. Mycket tack vare de tre olikfärgade azaleor jag har. Den korallröda är på väg mot det sjuttionde året! En gammal dam alltså men här verkar åldern inte spela någon roll vad gäller skönheten.

Madame Jolie har en helt annan kulör men lika intensiv i sin färg.


Golden Eagle slår nästan eld på gräsmattan med sina orange eldtungor.


Limegrönt är en färg som liksom gult lyser upp vilket hörn som helst i trädgården.
Vid dammen lyser min lilla solfjäderslönn/Acer shirasawanum "Aureum". En lönn som växer någon decimeter varje år, lite lagom för speciella platser.


Sedum reflexum "Angelina" går också i gulgrönt. En pålitlig och vacker marktäckare som nästan påminner om mossa.


Ätbart kan också vara gulgrönt. I örtsängarna har jag en gulbladig oregano och den smakar lika gott som den vanliga gröna varianten men sticker ut desto mer.


Malört håller sig oftast till den gråblå färgskalan men jag har också en spräcklig/variegerad sort som går i gult och grönt.

  

Penningört kan lätt bli en plåga eftersom den gärna breder ut sig och kryper åt alla håll. Men den gulbladiga är värd att satsa på p.g.a. sin vackra färg. Som underplantering till min krusbärsbuske är den alldeles perfekt. Jag tycker heller inte att den är lika spridningsbenägen som den vanliga gröna.


Att sätt färg på sin trädgård behöver alltså inte betyda att man ska köpa växter med blommor i olika färger. Satsar man på ett färgat bladverk så "blommar" det ändå i trädgården. Hela sommarhalvåret!

söndag 29 maj 2016

Rabarberkladdkaka - årets syrliga nyhet

Ett recept som cirkulerar just nu på Facebook bl.a. är nedanstående. En kladdkaka med rabarber. När jag och sambon var bjudna hem till ett par grannar för att basta så blev vi bjudna på denna goda kaka. Grannen hade lagt lite russin i mitten, för syns och sötmans skull. Efter den här smakupplevelsen har jag bakat den två gånger. 


Rabarber har jag förut bara förknippat med paj och saft men nu tillförde de syrliga stjälkarna en ny dimension till mitt liv. För underdelen till den här kakan är både saftig och god medan rabarbern står för det där lilla extra. Jag har redan räknat ut att man kan byta ut rabarbern mot olika bär under sommaren. Jag tror att både hallon, jordgubbar och vinbär kan tillföra något till den saftiga kakbottnen!

Här kommer receptet som passar till en vanlig långpanna eller en sockerkaksform:


RABARBERKLADDKAKA
150 g smör blandas med
2 dl socker (Jag har minskat sockermängden en del, ska prova att minska ännu mer sen.)
2 tsk vaniljsocker
1 nypa salt
3 ägg
2 dl vetemjöl
Häll i smörad och bröad form.

Garnera med:
250-300 g rabarber (jag skalade dem och delade stjälkarna på mitten för att de inte skulle bli för trådiga och tjocka. Sen skar jag dem i ett par cm bitar och fördelade dem över kakan.
Strö 2 msk socker över.
Grädda 20-25 min i 180 grader. Strö ev. florsocker över men det är inte nödvändigt. Enbart för "ögat".
Servera gärna med en klick gammeldags vaniljglass eller vispgrädde.


Öppen trädgård hos Lena Hemlin och Jari Säteri

Varje år fixar styrelsen i Sällskapet Trädgårdsamatörerna ett antal "Öppna trädgårdar" åt oss medlemmar. Under några timmar en speciell dag kan vi besöka en trädgård som någon i föreningen bestämt sig för att visa upp. Gissa om det är populärt!
Att få komma in i en Trädgårdsamatörs trädgård är som att gå på en vernissage fast med enbart växter och blommor. Man går omkring och insuper idéer och frossar i synintryck. Man hittar små guldkorn i rabatterna och om "uppvisaren" har plantor till salu så blir man lyrisk. 

I torsdags, 26 maj, lät Jari och Lena oss i Sällskapet Trädgårdsamatörerna kliva in i deras trädgård som ligger i Abelsberg i Haraker. Lena och Jari har under några år gjort ett antal nya rabatter och införskaffat växter som får en att "vilja ha". 

Vid det här besöket fastnade jag för en del olika Trillium. En "vanlig" vit kanske många känner till men det finns så mycket mer.


Nuförtiden så finns det nästan alltid en "fylld" sort av den vanligaste planta. De är naturligtvis mycket dyrare men många har svårt att motstå en "klänning" med massor av underkjolar!


En sort med dragning åt vinrött fanns också i Lena och Jaris samling. Att det regnade den här dagen gjorde inte blommorna fulare, tvärtom. Några regndroppar på blombladen förstärker bara skönheten.


Många gillar inte gult i trädgården. Jag är kärringen mot strömmen och faller inte för vad som är modernt eller inte. Det är mixen av färger som får mig att gå igång. Den här Trilliumens bladverk skulle inte vara lika vackert om inte den ljusgula blomman kontrasterat.


En brun Trillium hade jag aldrig sett förut. Men jag har ju aldrig påstått att jag sett allt...


En växt som är "modern" är den gula svavelpionen. Den hade precis blommat över när vi kom men en frösådd sådan blommade för fullt på ett annat ställe i trädgården. 
När man sår en gul svavelpion så blir inte alla frösådder gula men vad gör det! Vilken färg som helst som toppar det enormt vackra bladverket duger!


Jari är duktig på antikviteter och annat och Lena brukar husera i en bod med loppis, växter och annat i Brännungsbacken i Skultuna. Så det är inte så konstigt att de har en massa grejer, statyer, urnor och krukor utplacerade lite här och var i sin trädgård. 


Som avslutning på trädgårdsrundan köpte jag en del växter. Ett silverax "Brunette", en stockros "Apricos", en stjärnhyacint, en brunbladig näva (Geranium maculatum "Espresso"), en trebladsspira och en dahlia med mörklila blomblad och vita inslag. Inget som jag behövde men som jag "inte kunde vara utan".

Så satte jag mig ner med mina färdkompisar i Lena och Jaris enorma växthus för en kopp kaffe och en sockerkaka med rabarber i som Lena bakat till oss. Där satt vi medan regnet hällde ner utanför och tittade på deras vindruvsrankor som klättrade därinne ihop med björnbär, tomatplantor och mycket annat.

När vi så småningom lämnar deras trädgård så hittar jag en tomte i ett äppelträd som vakar över trädgården. Jag blir inte förvånad. Det är just så här som Lena och Jari vill att vi ska uppleva ett besök hemma hos dem!


tisdag 24 maj 2016

Tant Sols shop har öppnat!


Nu har Tant Sols växtshop öppnat för säsongen! @tant_sol det är jag det, på Instagram. På instagram lägger jag enbart ut bilder från min trädgård och diverse växter. Bara så ni vet, ni som inte är trädgårdsintresserade...

Det är i år tolfte sommaren i rad som jag erbjuder mina självsådder och delningar till den som kommer förbi. Det började som ett "socialt projekt" när jag blev sjuk och gick ner i arbetstid. Det är självbetjäning i "butiken" vilket innebär att man tar det man vill ha och stoppar pengar och prislapp i en brevlåda. Är jag hemma så pratar jag gärna växter när jag har tid. Vill man ha hjälp så är det bästa att komma överens om en tid när vi kan träffas. Då har jag tid med den enskilde och kan visa växterna på plats.

Under åren har det blivit många möten och en del har utvecklats till vänskap eller enbart delande av gemensamma intressen. Om man får en sjukdom så slutar man inte med sin hobby, man hittar andra vägar att göra saker på! Och man får släppa på en del "måsten" för att ha energi till det som är roligt för det är det som ger en energi. Det sociala med en sån här hobby ger så himla mycket. Lika mycket som blodcirkulationen som kommer igång i kroppen när jag rensar i rabatterna!


Alla växter på hyllorna kommer från mina rabatter. Det är härdiga plantor som stått i vanlig trädgårdsjord och därför har stor potential att överleva även hos andra. Mitt överflöd av självsådder och delningar har kommit många till glädje genom åren. Dessutom har jag ett helt nätverk av trädgårdsgalningar som kan skaffa fram det mesta om jag själv inte har det. 
Jag är med i STA (Sällskapet Trädgårdsamatörerna) och har varit med i styrelsen under många år men låter nu andra friskare krafter sköta styrelsearbetet. Numera njuter jag av föredrag med lotterier, resor, shoppingkvällar med inköpsrabatter, bibliotek m.m. som vanlig medlem.

Och så njuter jag av mitt paradis på jorden också, min trädgård. Jag sitter i växthuset på kvällarna i ljusskenet, vid dammen soliga dagar och lyssnar på vattenfallets plaskande, i kaffeburen i skuggan omgiven av druvor som klättrar, ligger på min egen sandstrand och solar, svalkar mig i det nergrävda badkaret eller sitter på förstutrappen och ser grannarna komma och gå medan jag läser en trädgårdstidning.

Tant Sols shop är öppen så länge det finns växter, i oktober någon gång stänger jag för året. Sortimentet varierar under sommaren. Välkomna att fynda!

Rose-Marie Calldin, 070-605 89 12
cre8ingbyrosemarie@gmail.com
Maila för växtlista!

lördag 21 maj 2016

Gammeldags och nya växter


Den sibiriska nunneörten som man kan hitta i många gamla trädgårdar börjar ge sig nu. Den böjer sig ner i sitt eget bladverk och förbereder sig för att sprida sina gener. Blommorna är så vackra men vad hjälper det när man inte hänger med modet...

Hjärtbergenia, Bergenia cordifolia, är också en växt man kunde hitta i trädgårdar förr. Idag verkar ingen vilja ha den trots att de här gamla godingarna har så mycket att erbjuda. 
Bladverket är grönt under hela vintern. På våren klipper jag bort alla blad som är fula och låter de fina växa sig stora. Blommorna lyser upp den tråkigaste hörna. Jag har två sorter. Den här ljust rosa som ni ser på fotot nedan och en mörkare variant.  


Jättevädd, Cephalaria gigantea, sprider sig med frön. Man kan hitta frösådder lite här och där runt moderplantan. Just nu ägnar den sig åt att bilda en stor och grön planta. Senare reser sig en jättehög stängel från den. Blommorna kommer så småningom och de är ljust gula. 

  

Revsugor kan se ut på olika sätt. Jag har en "Crispa" hemma i min trädgård. Bladen är "buckliga" och inte så stora som den vanliga revsugan och blommorna är klarblå.

  

För några år sedan köpte jag en liten gran, Picea glauca "Daisy's White", som får ljusa skott på våren. Då är den som vackrast. Resten av året är den vanligt grön.

Framför den står en? Ja vad är det? En idegran av något slag tror jag. En lågväxande sort. Dyr var den och den växer bara någon centimeter varje år men trivs så där i den torra lerjorden.


Doronicum grandiflorum är också en växt som var vanligare förr. Men den köps väl inte längre eftersom folk inte gillar gult! Jag älskar de gula solarna!


Hosta "White Feather" är en spooky funkia. Den är vit på försommaren och blir sen grön ju mer sol den får! I trädgården händer det alltid nåt. Vi trädgårdsgalningar har aldrig tråkigt!






fredag 20 maj 2016

Hälleskogsbrännan och en hamburgare på A-grill

Fredag f.m. och utflykt med fika till brandområdet Hälleskogsbrännan med ett par grannar. 
Sambon jobbade under branden i FRG (Frivilliga resursgruppen) med att köra ut mat till alla som jobbade med branden. Förra året tog han med mig till området och jag fick se förödelsen och nu insåg jag att det har hänt en hel del på ett år. Fotot från 2015 visar svartbränd mark och väldigt få gröna inslag.


I år hade grönskan kommit igång. Massor med småbjörkar hade slagit rot och blåbärs- och lingonris hade också funnit sin plats på den karga marken. Förra året redan hade rallarrosen visat att "här trivs jag" och nu fanns massor med plantor överallt. Olika mossor hade också brett ut sig.


När vi närmade oss brandområdet så stannade vi till med bilen vid en tjärn. Just det stället låg i utkanten och hade undgått lågorna hösten 2014. Jag blev nästan lyrisk. Att se träden i sitt ljusgröna flor och all annan grönska så fräsch och ny så här i maj. Björklöven riktigt glänste i majsolen och himlen speglade sig i tjärnens absolut stilla vatten. Det var bara älvorna som fattades. Sverige är såååå vackert!


Hela den här tjärnen var full av vattenklöver som ger ett vitt intryck på långt håll. Kommer man nära så är blomman vacker som den mest exklusiva orkidé. Förmodligen kommer dess namn ifrån dess blad som är tredelade.


Väl inne på brandområdet kunde de vita ängarna av ängsull inte undgå någon. På varje ställe där det var lite sankt hade ängsullen spridit sig som om dess sista stund var kommen. På vissa ställen såg det helt groteskt ut med kolsvarta trädstammar som reste sig ur vita blomstersängar.


En tuva med ängsull

Förra året var området invaderat av en svamp som uppkommer efter en skogsbrand. Det var den orange kolflamskivlingen. I år såg vi en del utefter vägen men inte i såna massor som förra året.


Violer verkar också gynnas av brandhärdar. Överallt i dikeskanterna lyste violerna i kapp med himlen.


Jag och min sambo älskar naturen men vi gillar även att åka ner på stan och ta en öl på någon restaurang och sitta och titta på folk. Nu är det uteserveringarnas tid och vad passar inte bättre än att välja en restaurang vid vattnet. "Vilket fint väder!" sa vi och så kom det en regnskur som tvingade oss in i restaurangens inre delar. Men inget väder kunde ta död på vår försommarglädje!

  

A-grills hamburgare med pommes frites, coleslaw, majs och saltgurka är en höjdare men den här gången hade de ändrat receptet lite. De kändes lite torra! Men totalt så var det väldigt gott i alla fall. Sköljer man ner hamburgaren med lite Sauvignon Blanc från Nya Zeeland så känns det ändå helt ok!


I väntan på bussen nere vid Strandbron fick jag lust att skoja lite. Jag älskar insekter. Fotograferar dem gärna. Vill att de ska trivas i mitt eget paradis/trädgården. Alla ingår ju i naturens mångfald och har en uppgift att fylla. Även om vi människor inte alltid förstår ändamålet...


Nu blir det Let's dance! Skönt att slippa Wassberg! När det gäller dans rör han sig som en fästing i en hundpäls...

torsdag 19 maj 2016

Ricin, luktärt och slingerkrasse



Förut om åren har jag då och då odlat ricin. En av världens giftigaste växter. Men vem äter en blommande planta? Fröna är väl dolda och visar sig inte förrän man börjar grotta i de torra blommornas innandömen. I höstas var jag hemma hos en Trädgårdsamatör och såg hans enorma rödbladiga ricinplantor. Han berättade att han gav dem näring var fjortonde dag. Thats it!
Han var dessutom så generös att han delade med sig av sina frön i höstas och nu gror de i mina krukor. Den första plantan har precis visat sig. Men de växer fort så det finns gott hopp inför säsongen. De kan ju i alla fall inte planteras ut förrän i början av juni. Jag har förberett en stor kruka vid ingången till huset. Där ska den få stoltsera i ensamt majestät. Och så ska den få rejält med gödsel, då blir den manshög. Om fler frön gror så kan jag dela med mig av den här sommarblomman.

Förra året gav även inspiration till att odla en speciell luktärt - Lathyrus odoratus "Franciscus Cupani". Ett par grannar kom med denna väldoftande luktärt i en liten bukett. Jag luktade och luktade och kunde inte sluta. Grannarna sa att det var en siciliansk luktärt och jag letade på nätet och hittade Franciscus Cupani. Färgen stämde och storleken. Den är lite mindre än vanliga men doftar desto mer. Idag har jag planterat ut egna sådder av den här luktärten i en kruka som är fastsatt på en avsågad stam, så den kan få utrymme att välla ner uppifrån.
Jag kommer definitivt att plocka in små buketter. Att sätta dem i små utrymmen liksom bevarar doften bättre. Toan är ett perfekt ställe. Där behövs ju väldoft emellanåt!


Att odla sommarblommor är inte min grej. Det kostar på att vattna dem. Bättre att ha perenner i krukorna. De sköter sig så gott som självt och kommer tillbaka år efter år. Myntor är bra "krukväxter". De sprider sig ohämmat så i en kruka får de lova att begränsa sig. 

För några år sedan hade jag slingerkrasse i trädgården. Nu hittade jag dem i lite annorlunda färger "Purple Emperor" och slog till. Man kan ju plantera dem i någon rabatt och låta dem sköta sig själva. Jag behöver inte ha dem i kruka...


Lättskött ska det vara. Om man som jag har ett par tusen olika arter i trädgården så kan jag inte curla dem alla!