Summa sidvisningar

måndag 30 december 2013

Only woman - Västmanlands största kvinnokonstutställning!

 
Varför inte börja det nya året med lite konst!
 
Mer än 50 kvinnor från fyra olika länder ställer ut ett hundratal verk på
Gallery Quirinus
Torggatan 11 i Köping
4-17 januari 
(10 % av intäkterna går till kvinnojouren i Köping)

Välkommen på vernissage
 lördag den 4 januari 11.00-15.00! 
Jag deltar med fyra av mina akryltavlor.
Rose-Marie (Rosa) Calldin
 
För mer info se www.galleryquirinus.com
 
 



söndag 29 december 2013

Låt dina barn skapa sina egna drömmar

Västerås tidning 28 december 2013
Fråga till privatekonom Elisabeth Hedmark på Länsförsäkringar:
"Hur mycket bör man spara till sitt barn? Vi har nyligen fått vår första son och undrar hur mycket han kan få ut ungefär när han flyttar hemifrån?"

Att man över huvud taget tar upp en sån fråga i tidningen bekymrar mig. Hur kan någon människa, medium eller ekonom, någonsin ge ett vettigt svar på en sån naiv fråga?!
Ingen kan förutse räntor och avkastningar som sträcker sig cirka tjugo år framåt. En del söner bor hemma tills de är fyrtio bara för att de har det så bra hemma! Och ingen kan förutse vad som händer när barnen blir myndiga. De kanske tar ut hela besparingen som var avsedd för en första bostad eller ett körkort, köper lite marijuana och åker jorden runt på obestämd tid...

Var lite realistisk i en föränderlig värld! Allt blir inte alltid som du vill och har räknat ut men om du ger dina barn trygghet och självrespekt så kommer de långt. Med ett sparkapital kanske ännu längre men tro inte att dina egna mål  och drömmar alltid är desamma som dina barns. Låt dem leva sin egen dröm.

I min rosa spargris mage finns flera hundra
enkronor. Den är en investering. I min kropp.
Jag använder den som hantel!











lördag 28 december 2013

Tranbärsplock bland mossor och lummer

En sån här vacker "höstdag" som det är idag den 28 december måste man ta tillvara på. Så vi packade kaffe och smörgås och åkte några mil för att plocka tranbär! På en mosse, vid en speciell sjö mitt ute i skogen.

Skogen stod i en riktigt gröngrön skrud idag, allt var så vackert. Den var full med mossor av olika slag på sten och mark och grågröna lavar på träden. Grön lummer kantade stigarna vid den lilla sjön. Vi tog oss fram på hala plankor som satts fast i marken för att hängivna fiskare ska kunna komma åt sjön från alla håll. Vi klafsade bland vattendränkta mossar och kärr. Det var så underbart ute i skogen idag. Vindstilla och lugnt.
Några älgjägare gick i skogen. De hade fällt en älg och väntade nu på en till. Under tiden blev vår hund bjuden på lite leverpastej som en av jägarna hade i fickan (till sin egen hund som just då var i färd med att jaga älg någon annanstans i skogen).
Efteråt var det vår tur att få lite belöning så vi satte oss i bilen och drack kaffe och åt baguetter med ost, tomater, inlagd gurka och italiensk korv. En härlig avslutning på en mysig promenad.

Sen fortsatte upplevelserna slag i slag. Vi såg en orrhöna flyga upp invid dikeskanten. Det är inte ofta man ser sådana. I en trädtopp satt en ormvråk och putsade vingarna. Den borde ha lämnat oss vid det här laget. På radion informerar de om att 2.800 knölsvanar befinner sig vid sjön Tåkern. De verkar inte heller stressa med avfärden. Så länge det funkar med föda här så spar de alla på krafterna.


I en björk utefter vägen satt fyra orrhönor uppflugna. De var i färd med att äta björkknoppar. Vilken syn!
 

Vi hittade inte många tranbär, kanske två deciliter, men det var utflykten i skogen med fika som drog inte tranbären. De var bara en bra förevändning för att komma ut i naturen idag.

*****
 

Jag trodde att tomten lämnat Sverige för nordpolen men utan snö kom han inte särskilt långt. Bara till Lisjö!


fredag 27 december 2013

Mina tavlor är befolkade!

Vad det är skönt med en långhelg då man kan ta det lugnt. Ägna sig åt långa promenader i skogen på morgnarna och kreatitvitet på dagarna. Inte behöver man bekymra sig om mat heller för det finns rester att ta fram. "Matlagningen" tar ungefär fem minuter och sen kan man återgå till kreativiteten igen.
Fyra tavlor har det blivit och en femte är på gång. Jag har målat mig igenom ett flertal filmer under dagarna som varit. Det är skönt att ha lite underhållning i bakgrunden.

Plötsligt fick jag nämligen nya idéer till mitt konstnärsskap. Jag grundade pannåerna med färgnyanser som stämde överens, lät dem rinna ihop, förstärkte färgen här och där, vände på pannån och lät andra liknande färger som stämde överens rinna över ytan. Jag vände och vred på tavlan tills jag hittade en "centralfigur" som framträdde bland färgerna och sen letade jag efter fler. Jag hittade udda fantasifigurer lite här och där och de förstärkte jag med konturer. Så lade jag in glänsande färger på några ställen. Typ guld, silver, röd- och grönglänsande färger och till sist lade jag till några kontrastfärger för att göra det hela mera spännande.


Den första tavlan blev så här. Den är 40 x 40 cm. Där framträdde
bl.a. en faraon som fick en huvudbonad av guld. Det lustiga är att
denna egyptiska "gubbe" är en avbild/foto av mig själv när man
ser tavlan från sidan, en bit bortifrån och utan direktljus!
 
Den andra blev så här: 30 x 30 cm. Djup 3,5 cm.
Den förstärkte jag med lite rödguld men även silver som
dock inte syns här.
 
Den tredje fantasytavlan går i gula, beiga och grå nyanser med
inslag av guld och blått. Den tavlan är 50 x 50 cm. Där står en
alien med blårutigt förkläde bland allehanda figurer.
 
Fjärde tavlan är 30 x 40 cm. Den är i rött och vitt med inslag av
guld, svart och grönt. I mitten står en röd, vild och glänsande
Pegasus.
 
Det här nya sättet att måla är en häftig upplevelse. Jag skapar ett slags "landskap" av enbart färg och sen så hittar jag figurer som bor där. Som jag inte ens visste fanns!
 


onsdag 25 december 2013

Andas ut - och in igen!

Juldagen har vaknat till ett regnigt Västerås. Vad tomt det känns nu när julaftonen är över. "Gästerna" har åkt hem, disken står och torkar och köket ser ut som vanligt igen. Allt är liksom gjort och förbi. Men samtidigt börjar andra förväntningar spira. Nu börjar något nytt. Vad ska hända härnäst?
 
Tandläkarbesök kanske? Igår stod barnen för efterrrätten. En hemlis som vi fick se först när vi satte oss vid bordet. Gissa vad?

   




Chokladfondue med ananas, banan, mango, clementiner och päron. Mums!



**********
 
God helg!
Det är fortfarande några dagar kvar på julhelgen.
Ta vara på dem och njut!
 
 

måndag 23 december 2013

Har tomten tagit fel på dag?

Idag, dagen före julafton, tittade jag ut genom fönstret för att ta en titt på en regnfuktig trädgård som hukade under gråa moln. Plötsligt ser jag en skymt av något rött bland allt det bruna. När jag tittar lite närmare så ser jag att det är tomten! Han står där bakom äppelträdet och kikar in mot vårt hus.


Vad är han ute efter månntro? Ska han kolla om vi är snälla? Har han inte fått våra önskelistor? Jag tar ett kort med kameran.
Så försvinner han en stund men dyker upp bakom friggeboden. Han har en säck slängd över axeln med julklappar i. Har han tagit fel på dag kanske?



Tänk vad hemskt det skulle vara om han kommer inklampandes idag! Det är ju bara jag hemma. Jag zoomar in honom med kameran när han står där och kikar. Han verkar lite vilsen. Så jag ropar - Hallååå! Då tittar han mot mig och blir lite överraskad när han får se mig stå där i dörren.


- Ha-hallå! ropar han. Du får inte bli rädd. Jag kollar bara läget inför julafton. Jag behöver veta var jag kan parkera renarna i morgon när jag kommer! Och var skorstenen är. Om den är stor nog för mig att klättra ner i. Men ni har ju sån liten skorsten så jag tänker inte ta den vägen. Då kanske jag fastnar. Kan jag gå in från framsidan i stället?
- Javisst svarar jag. Det går bra. Knacka tre gånger på dörren så vi vet att det är du som kommer. Det finns en liten kille hos mig då, som heter John, som kan öppna åt dig.

- Toppen! säger tomten och ger sig av. Han fastnar med byxorna i staketet och det blir ett litet hål.
- Det lagar tomtemor när jag kommer hem, ropar han och kastar upp julklappssäcken på släden och sätter sig själv längst fram. Så ropar han "framåt" till sina renar och så försvinner de ut mot stora vägen.
Jag blir rädd att de ska krocka med någon bil men innan de når dit så bär det av uppåt. Jag ser hans röda kläder en stund och så försvinner hela ekipaget upp bland molnen.
Nu ska han hem till nordpolen och fixa de sista julklapparna, äta lite risgrynsgröt, mata renarna och leka med nissarna. I morgon kommer han tillbaka, parkerar renarna på gräsmattan och knackar på dörren till Båtstigen 2.
Välkommen igen på julafton!

söndag 22 december 2013

Första julklapparna

 
Igår firade vi jul med ena hälften av barnaskaran och deras barn.
En av de fina julklappar jag fick förhöjde lyxfaktorn på söndagsfrukosten idag med 50 procent. Det var två koppar med tillhörande äggkoppar som också kan användas som lock till kaffekopparna. Kaffet/teet håller sig varmt och värmer samtidigt ägget. Fiffigt! Till det hörde en liten saltströare och skedar. Allt i vackert vitt porslin med matt och smårandig yta.
 

Gissa om frukosten smakade gott i morse!




lördag 21 december 2013

Survival of the fittest

En sån här vinterdag som idag då himlen är grå och har öppnat sig lite grann över vår stad då känns julen långt borta. Sommaren ännu längre bort.
Nu har alla växter gått i vila. I vår kommer de att kämpa sig upp ur leran för att ge nytt liv åt sin egen art. På vissa ställen blir kampen mer påtaglig än på andra. T.ex. på det sten- och kalkrika Gotland. Men det konstiga är att där är artrikedomen som störst. De flesta växter tycker om kalk och på Gotland blommar det vid alla vägrenar, i diken, i sanden, bland stenar t.o.m. PÅ stenar.
Växtligheten skyr inga hinder. Där det finns en skreva där slår fröna rot. Ibland behövs inte ens en sån. Vi har ju hört talas om, och sett, hur maskrosor spirar upp ur hård asfalt.

Blåmunkar/monke kämpar på Gotlands sandstränder


Blåeld och reseda kämpar på stenstränderna


Vita brudbuketter av sandkrassing och massor av sten.


Gråtimjan och gråfibblor invaderar sakta omgivningen med sina
revor.
 
 
Skir kornvallmo bland stora, hårda stenar

Längre upp på land har den vita fetknoppen etablerat sig
och blommar här med skyar av blommor på ett kalt berg.


Pipört som spridit sig utefter en stenig väg


Nära civilisationen kämpar de på, de blå.


Även de gula. Nunneört som självsått sig i en stentrapp.


Murreva vid en annan trapp


Inte ens kyrkoruinernas väggar undgår
växtligheten. Här är det murgröna som
klättrar uppåt väggarna.


Till och med mitt inne i staden pågår kampen.
Bland kullerstenarna på en gata i Visby
blommar lejongap.

fredag 20 december 2013

Fönster där inga fönster finns

För ett par år sedan besökte jag och mina arbetskamrater julmarknaden vid Färna herrgård. En fantastiskt fin marknad med massor av hantverk och andra vackra saker. Även sånt som går att äta.
Lindesnickarn från Lindesberg var där och sålde speglar och "fönster" som är gjorda av gammalt material. Jag fastnade för en mindre spegel med fyra rutor och en "fönsterbräda". Den pryder sin plats på en köksvägg med fondtapet som är utan fönster. Fördelen med dessa fönsterspeglar eller vad man ska kalla dem, är att de ger liv åt en mörk hall eller hörna. De ger en illusion av ljus.
Tänder man sen ett levande ljus framför så är illusionen fullbordad.
Så här i juletid är det extra fint, tycker jag. I en spegel blir ju det vackra dubbelt så vackert!


torsdag 19 december 2013

Stillahavstid en vanlig fredag

Idag hade jag planerat lite fredagsmys för mig och sambon. Efter en slapp vecka skulle en slapp kväll följa med bra tv, god mat och gott vin.
Julklapparna är klara, julmaten inhandlad. Bara dammsugning och lite pyssel kvar. Äntligen kommer belöningen. Äldsta dottern och jag tar en fredagsfika på stan, tar det lugnt och myser i varandras sällskap. Sambon kommer hem efter sina två arbetsveckor och är nu ledig i två, över jul och nyår. Kan man ha det bättre? Då kommer ett chockerande besked: Det är TORSDAG idag!

Jag låter beskedet sakta sjunka in. Hur går det med fredagsmyset? Jamen jag är ju inställd på det. Det går faktiskt inte att stoppa nu. Visst kan man ha fredagsmys en torsdag? Det är bara de inskränkta och oflexibla som går miste om den möjligheten. Så jag bestämmer mig för att köra på. Härligt! Jag har dessutom fått en dag extra denna vecka som jag inte trodde att jag hade.

När sen dottern och jag sitter och redigerar lite i min blogglayout så frågar hon: Har du kollat så att du har Sverige-tid på din blogg?
- Nja, det har sett lite konstigt ut ibland, svarar jag. - När jag skriver bloggen ser det ok ut men när jag läser inläggen så har de ett annat klockslag.
Tillsammans så kollar vi inställningarna och min blogg är inställd på STILLA HAVS TID!

Himmel och pannkaka! Vad har folk tänkt om mig? Tror de att jag suttit och skrivit min blogg på nätterna? Eller ännu värre, att jag skrivit under arbetstid?!
De säger att nyblivna mammor blir lite inåtvända, flummiga och okoncentrerade. Klart de blir! De har ju mycket viktigare saker att fokusera på än att vara sociala mot sin omgivning. Jag tror faktiskt att de som blir mormödrar, speciellt för andra gången också blir lite världsfrånvända. Man blir faktiskt lite barnbarnsdement och man glömmer tid och rum. Går omkring i sin egen värld och flummar. Det enda som betyder något är ju ett leende från en sån här liten goding.


*****
Rosa 60 år:
Var det torsdag eller fredag i måndags klockan 16.00?
 







onsdag 18 december 2013

Konsten framför allt

Väcktes strax efter halv nio av att någon stod lutad över mig och luktade i mina näsborrar. Det var inte sambon, det kände jag på slicken jag sen fick i ena näsborren!
Eftersom jag fått sova så länge idag så förtjänade det lilla djuret (som utdelat slicken) en lång skogspromenad på stört. I en skogsbacke hittade jag en gubbe som jag kände igen. Han satt på en sten medan hans hund lekte med en gren och han verkade helt oberoende av någon julstress. Vi pratade en stund innan jag gav mig av hemåt mot frukosten.
Idag fick jag lite gjort. Efter duschen satte jag mig vid staffliet och målade mig igenom Fråga doktorn, Hem till gården, Holby city, Nigella m.m. Till Hem till gården blev det kaffe och saffransskorpor. Någonstans därborta vid Nigellas matlagning så kom jag på att jag inte ätit någon mat!

Tavla på fastande mage. Här har jag frossat i glänsande färger.
Silver, guld och rödguld.

Sen glömde jag bort det där med mat igen. Avslutade en tavla och grundade en annan. Så började motivet växa fram på tavla nummer två. Strax efter fyra var jag tvungen att sluta för då hade sambon kommit hem och vi skulle ut och handla det sista till julhelgen.

Nu är vi hemma igen, de sista julklapparna är köpta, julmaten inhandlad, sambon är ekiperad med två par nya jeans och två överdelar och jag är mätt och belåten efter en sen gyros med pitabröd på Erikslund. Så nu kan jag måla lite igen!


tisdag 17 december 2013

Calldins syndrom

Vad har man för diagnos när man går från ytterlighet till ytterlighet? Sannolikt har det något läkarvetenskapligt namn. Calldins syndrom kanske...
Förra året satt jag vid köksbordet redan i oktober och tillverkade julkort och julkuvert så det stod härliga till. Jag hade t.o.m. kurser för mina kompisar i att göra kort och kuvert av reklammaterial och det man har hemma (som omväxling till scrapbooking där man köper nästan allt man arbetar med).
 
 
I år har jag beslutat att inte skicka julkort. Man kan faktiskt låta bli. Och man kan ta ett körsbär i choklad från det undre lagret i Alladinasken även om man inte har gjort slut på det översta! Jag vill ägna mig åt att vila och göra annat och det prioriterar jag just nu.
 
Tydligen så minskar inte skickandet av fysiska julkort trots att vi har så många digitala hjälpmedel och det är glädjande tycker jag.
Idag var det sista dagen man kunde skicka julkort med julfrimärken, i morgon är det de vanliga som gäller igen.
 
Här kommer nu en ytterlighetshälsning till alla bloggläsare. Ett digitalt julkort men med gamla pappersbokmärken från min samling. 
Jag tror att jag når rätt många för idag är jag uppe i över 7000 sidvisningar på bloggen!
 
 
GOD JUL!
Se till att ni alla får en trevlig, lugn och skön julhelg.
Kom ihåg att den blir som du låter den bli.
 
Rosa
 


måndag 16 december 2013

Quirinus

Idag bar det av till Köping och Gallery Quirinus. Jag och två kompisar ska delta med några tavlor var i utställningen "Only woman" som pågår 3-17 januari. Kvinnor från hela världen får delta med högst fyra tavlor var och det blev fort fullt. Jag och mina kompisar hann i alla fall få med de tavlor vi ville. Det kostar 200 kr per tavla.10% av alla sålda verk går till Kvinnojouren så vi ställer även ut för en god saks skull.
 
Jag deltar med följande fyra tavlor:
 
Geting/Wasp 15 x 15 cm
 
Madame Chic 20 x 20 cm
 
Different worlds 50 x 61,5 cm
 
Nature 50 x 70 cm

Detalj från tavlan Nature, ovan: 
 
 
 
 
 


söndag 15 december 2013

Tredje adventsmys

 
Helgen ägnades åt att umgås med barn och barnbarn och bara ha det bra.
Lördag e.m. bjöd jag barnen på mat på restaurang Ruffino. Innan vi träffades så slank sambon och jag in på en "föröl" på nya sportbaren Allstars för att kolla läget. Vi brukar vilja göra det när det öppnas något nytt i stan. Förmodligen tar vi färdtjänst ner på någon färsk restaurang om tjugo år. Man måste ju testa och kolla in omgivningen för att hänga med i snacket.
 
Yngsta dottern (Kan man säga så om en kvinna på 35? Fast hon kommer ju alltid att vara den yngre av mina två döttrar!) hade bokat in sig och sina barn på vårt mobila hotell under natten. När jag skulle säga godnatt åt dem alla och se till att de hade det varmt och bra i husvagnen så hade jag lite svårt att slita mig därifrån. Det var så mysigt därinne! Men jag var där igen på söndagsmorgonen för att få känna på hur det var att ligga gosa med mina barnbarn och deras mamma.
 
4-åringen och jag började söndagens arbete med att göra en säng, madrass, kuddar och filtar åt småtomtarna Tor och Lisa som han fått tidigare.
Sen gjorde vi tomtelandskapet klart. Se fotot ovan. I vår moderna krubba trängs änglar, tomtar och vise män i en salig blandning. Intill Jesusbarnet, i den bomullsmjuka krubban, trängs små tomtar som liksom Jesus tycker det är skönt att ta sig en tupplur.
 
Till mellanmål lyxade vi till det med kokta kronärtsskockor med smör. Den lille 4-årige vegangourmanden kan nu berätta att en kronärtsskocka är en tistel som består av blad, skägg och hjärta. Skägget är oätbart, bladen mycket goda att doppa i smör och hjärtat är höjdpunkten på måltiden. Till efterrätt hade han och jag gjort en repris på hans eget fruktsalladrecept med äpple, apelsin, val- och hasselnötter samt torkade tranbär denna gång. Skålen täcktes över med papper för att alla oinvigda skulle få leva i ovisshet om efterrättens beskaffenhet så länge som möjligt.
 
Vilken mysig och härlig helg!

På min grisskärbräda där julens skinka brukar ligga tronar några klenoder
från det förgångna. En julgranskula i form av ett päron gjort i pappersmassa
samt föregångarna till julgranens ljusslingor av el. Det är ljushållare i metall som
fästs på julgranens grenar med hjälp av en klämma. I dessa hållare placerade
man små julgransljus. Stearin var lyx, man kanske hade råd med ett fåtal ljus
i en gran, och de tändes en kort stund på julaftonen. Inte konstigt att hela familjen
sen satt fascinerade och tittade på dem medan de brann. Lycka kan vara en
gran med enbart äpplen och julgransljus i. Fast inte 2013, då fordras det lite mer...
 
 


fredag 13 december 2013

Granen står så grön och grann i stugan...

Idag tog jag mig i kragen och bar in några lådor med julsaker från boden och även den oäkta granen som jag klädde. Så nu slipper grannarna undra varför det inte finns någon julstjärna i våra fönster. Nu kommer tomten att hitta till vår adress och de tre vise männen behöver bara ställa in sina gps:ar på samma adress och sen hålla utkik efter en stjärna.
 
Modern som jag är, så har jag en vit stjärna i köket men en röd i sovrummet så Caspar, Balthasar och Melchior behöver bara välja färg.
En "vit jul" kan ha olika betydelser för olika personer. För en del betyder det att avstå från alkohol och för en del att pynta hela hemmet i vitt. Jag är ingen anhängare av någon av de ytterligheterna. För mig betyder en vit jul att tomten har lite snö under fötterna. Att det finns varm glögg att njuta av efter kyliga promenader och att julen hemma går i tomterött och julgransgrönt.
 
När det blev modernt med shabby chic och allt skulle gå i vitt (eller rosa) hörde jag en mamma säga att hon ville ha allt julpynt i vitt, t.o.m. granen. Det ville inte hennes barn. De ville ha en vanlig jul, inte en sån som man ser i tidningar med inredning som tema där allt är vitt och glittrar av silver.
 
Min gran är full av minnen. Varje prydnad har en historia. Det skulle aldrig falla mig in att låta inredningstrender ta över min julgran. Jag har t.o.m. "gått bakåt" i tiden och köpt gamla julgransprydnader på Tradera.
 
 
Jag älskar dessa "kulor" i gammalt glas. De påminner mig om min barndom och när alla saker hade ett värde. Man var rädd om allt man hade.
Av alla julgranskulor som jag har köpt på Tradera så tror jag att den här tomten är den äldsta.
 
 
Den betyder mycket för mig. Den är varken prålig eller ser dyrbar ut. Den har inte ens funnits i mitt hem "sen jag var barn" men den har en historia. Någon annan familj har dagen före julafton plockat upp sina få julkulor, förmodligen inslagna i papper för att inte gå sönder, tagit den varsamt i sina händer och hängt den i sin gran på julaftonen. Många barns ögon har glittrat när de suttit under granen och fascinerats av den här tomten. Den föddes på den tiden då ett par vantar var en fantastisk, värmande och nödvändig julklapp.
Mina tidgaste julgransminnen handlar om glaskulor, päron och äpplen i pappersmassa, metallklämmor med julgransljus i stearin och bokmärkesänglar på stelnad spritsad sockerlag som man sen fick sätta tänderna i på julgransplundringen.
 
 
God fredagskväll!