Summa sidvisningar

måndag 30 september 2013

Froosh - kosmetisk "kirurgi" på flaska

När jag letar efter nyttig juice på butikshyllorna slås jag av att det är så få procent av utbudet som är sockerfritt och utan tillsatser. Man har inte så mycket att välja på. Under helgen har jag varit hänvisad till småbutiker för att handla frukost och mellanmål och där har utbudet av nyttiga juicer varit ännu sämre. MEN, jag har hittat "froosh" - buteljerad frukt! Dryckerna är fulla av naturell juice och fruktkött och mättar rätt bra eftersom de inte är så blaskiga som en del andra juicer.
De blandningar som jag provat på är blåbär/hallon, kiwi/äpple, persika/passionsfrukt och ananas/banan/cocos. Som exempel kan jag nämna persika/passionsfruktblandningen. Den innehåller:
1/2 persika
1/2 pressad ananas
1/2 banan
1/2 äpple
1/2 aprikos
6 vindruvor
krossad ananas
1 passionsfrukt
Citronjuice

Som en extra knorr har de roliga texter på sina flaskor t.ex. "Beach body: bottled", "More passion than a summerfling" och "Ditch the love handels". Den reklam jag gillar bäst är "Better than cosmetic surgery". Det känns som en bra slogan. Bra och nyttig mat är hälsa och på köpet får man en snyggare kropp.

Hemliga hålor i skogen

Vad jag saknat dessa tidiga morgonpromenader i skogen med min hund! Slottsskogen i Göteborg är en fröjd för ögat men jämfört med en tur i en vanlig skog ger den förstås inte samma upplevelse. Natur är natur och inte "efterhärmelig" med sin vilda skönhet. Där kan man inte förvänta sig någonting, där blir varje steg en spännande resa.
Så i morse kändes det extra bra att få styra kosan ut i skogen. Plötsligt fick jag en ingivelse, på ett ställe längs stigen, och det var att gå fram till en hög med stora stenar och runda den för att se vad som fanns där bakom. När jag kikade fram såg jag ingången till en grotta och vid en närmare titt fick jag se att öppningen var gjord av armeringsjärn och cement. Det var ett gammalt "skyddsrum" där soldater en gång har suttit och hållit vakt. Hunden ville in men jag tyckte att vi skulle avvakta tills en annan gång. Det kanske bor någon därinne? Människa eller varg? Björn eller grävling?
Jag ser fram emot att utforska innandömet en annan gång men vill nog inte vara ensam då!

söndag 29 september 2013

Söndag i Göteborg

Erica och jag tog en morgonpromenad efter frukost. Styrde mot Slottsskogen. Där hade dagen precis vaknat och skillnaden mellan den kalla natten och solens varma strålar gjorde att dimma lösgjorde sig från buskarna.  
Labyrinten i Slottsskogen.
 
I rabatterna fanns ännu några ensamma blommor kvar som trotsat kylan. På andra håll låg frosten som en vit hinna på gräsmattor och växter. 
 Medan vi promenerade i den fina parken vaknade dagen och när solen äntligen nådde "Lilla dammen" så såg det faktiskt ut som om det var sommar. 
Vid dammen gick gräsänder och letade föda och så fick vi se några rörhönor.
Normalt är de rätt skygga men här i parken tycktes de ha sin hemvist och vara vana vid människor. De hade fått ungar och ungarna tiggde mat av föräldrarna som gjorde sitt bästa för att schasa bort de näsvisa barnen.
En av ungarna hade tagit sig till högre höjder.
På centralstationen i Göteborg stod en ensam flicka och grät. Kanske för att vi skulle åka hem? Själva kände vi oss nöjda med det mesta. Vi har haft det trevligt på bokmässan och med varandra. Nu väntar några smörgåsar och juice i en påse och några timmars färd med SJ. Tåget avgick faktiskt i tid också. Mot Västerås!


lördag 28 september 2013

Bokmässan - dag 2

Vår sista dag (men inte bokmässans) på mässan blev ungefär likadan som igår. Framåt stängningsdags så hade jag ont nästan överallt. Ville bara hem till vandrarhemmet och sträcka ut mig på sängen. Till slut blev det smärtsamt så vi lämnade mässan en timme innan den var slut. Idag har vi dock orkat vandra runt lite på mässområdet men när man kom bortåt de stora förlagens områden (Bonniers, Rabén och Sjögren, Norstedts förlag...) tätnade folkmassan och luften tog slut. Det var varmt och klibbigt och massorna rörde sig knappt framåt. Bara idag hade man släppt in 75.000 personer totalt!
Vi är flera författare från Faun Förlag som löser av varandra och det är extra roligt att få träffa de som givit ut böcker på "vårt" förlag. T.ex. Manaf Sababi (t.v. på fotot nedan) som skrivit boken "Viljans väg genom ödets landskap" som handlar om Farid som med sin bror flyr från Afghanistan till Irans huvudstad Teheran där han lever som gatupojke.
Morgan Gustafsson är mycket intresserad av historia och har skrivit boken " Andetagets leende". Där berättar han historien om makarna Erik och Maria Haane vars liv förändras en vårdag år 1700 då Eriks kusin och bästa vän Axel Gyllenstam anländer med ett mörkt budskap, att Sverige var i krig. Morgan har även skildrat historien ur ett kvinnoperspektiv för när kvinnorna i byn inser att männen kanske inte kommer tillbaka så startar de en rörelse kallad "änkegården".  
Idag tävlade vi t.ex. med Jan Guillou, Anna Jansson, Jonas Gardell, Martin Schibbye, Martina Haag, Carl-Einar Häckner, Per Morberg, Jessica Gedin (Babel), Lena Sundström, Björn Ranelid, Viveca Sten, Camilla Läckberg, Katerina Janousch, Ulf Elfving och Paolo Roberto om uppmärksamheten. Naturligtvis bleknade deras framtoning i sällskap med oss!
Jan Guliiou
Anna Jansson
Jonas Gardell
Martin Schibbye (journalisten som satt
fängslad i Etiopien ihop med Johan Persson.)
Martin Melin i samspråk med Paolo Roberto
Per Morberg
Jag har träffat så många trevliga människor och haft så många givande samtal. Staffan Bengtsson hade en monter i närheten av oss. Han har skrivit om sin farbror Engelberth Bengtsson och hans sexuella kontakter med Gustav V. Jag köpte boken och fick den signerad och vi hade ett trevligt samtal om dåtidens smussel. Det visade sig att vi båda fått en storebror i vuxen ålder! Han gav mig även en annan bok han skrivit som handlade om trygg äldreomsorg. Och jag gav honom min bok med tre generationers ungdomsdikter, signerad.
Ina Ekegård som skrivit romanen "Schimpansen från Munkfors" signerade den bok jag köpte av henne och hon i sin tur köpte Ericas bok om Aspergers syndrom, signerad.
Igår fick jag två böcker av Ingrid Fredriksson, en om kossan Rosa och "Det finns ingen död". Hon ville byta sina böcker mot min med övernaturliga historier. Naturligtvis signerade vi varandras böcker. Livet är ett givande och tagande.

Vi släpade oss tillbaka till vandrarhemmet, denna gång med giltig färdbiljett till spårvagnen och sträckte ut oss på sängarna. Erica frågade om hon kunde få ligga en stund i den nedre sängen som jag tidigare lagt beslag på, för att slippa klättra upp. Klart att hon fick det!
När vi hade vilat klart begav vi oss ut i höstkvällen. Det var skönt att få sträcka på benen och få frisk Göteborgsluft i lungorna. I närheten hittade vi en restaurang i vår stil, Chili, där vi åt tigerräkor i röd curry- och kokosmjölksås smaksatt med limeblad och koriander. Supergott! Vi skålade för oss två. Ibland måste man få ha lite hybris. Det stärker nog egot och för en framåt. Skål!



fredag 27 september 2013

Rapport från bokmässan i Göteborg

 
De två kända Västeråsförfattarna Rose-Marie Calldin och Erica Kalldin var huvudattraktionen på årets bokmässa i Göteborg. Kanske för att det är ovanligt att både mor och dotter har författartalang och kommer ut med sina första böcker samma år. Rose-Marie debuterade i början av året med en diktsamling där hon samlat sin mors, sina egna och sin yngsta dotters ungdomsdikter. Hennes produktivitet verkar vara på topp i år och redan några månader efter diktsamlingen kom hennes nästa bok: En samling övernaturliga historier berättade av "vanligt" folk.
Dottern Erica, som har Aspergers syndrom, gjorde under mässan reklam för sin självbiografi "Aspiekraft". Boken är även en handledning för dem som har en relation till någon med Asperger.
Rose-Maries och Ericas böcker är utgivna av Faun Förlag i Västerås som drivs av Siewert Carlsson. Faun är ett förlag som hjälper både etablerade och nya författare som de tror kan få en stor läsekrets, att ge ut böcker.
Under bokmässan som pågår 26-29 september så finns förlaget representerat av Siewert själv samt några av författarna från Västerås, på första våningsplanet strax intill entré 2, monter A03:56. VÄLKOMNA!

Så skulle det kanske kunnat ha skrivits i någon tidning om oss....
Men verkligheten såg annorlunda ut. Camilla Läckberg var där, Lennart Helsing var där, Petter var där, Thomas Bodström och Alexandra Pascalidou var där, m.fl. Alla fotograferade kändisarna när de kom åt, så även vi men om det skulle bli något foto på oss själva så fick vi fotografera varandra. 
                             
Vi var några stycken som hade åkt från Västerås. Bl.a. Marianne Ersson som
skrivit "Jag var inte stasispion". (Under hösten 2011 blev hon rikskänd när hon plötsligt utpekades som svensk stasispion och som det östtyska Stasis smartaste svenska spion. Nu har hon utkommit med en bok där hon dementerar ryktena.)
Med oss var också Marilyn Oyarzún Yarza som skrivit boken Sicilien - heta stunder vid Erices fot, med dikter och illustrationer av henne själv.
F.ö. lever vi inget lyxliv som författare. Erica och jag bor på ett vandrarhem, har ett rum som är ungefär lika stor som en ordinär husvagn. I rummet finns EN stol, så när den ena sitter på den, får den andra sitta i sängen. Sängen är en våningssäng där jag paxat för den undre sängen i egenskap av min pondus som morsa och åberopande mina kroppsliga defekter. Den övre sängen försöker Erica klättra upp och ner i med viss möda OCH med hjälp av den där enda stolen. Nu i kväll höll hon på att bli kvar däruppe!
Vi äter vår frukost, som vi köper på Hemköp i kvarteret, sittandes på den där enda stolen och sängen. Den som sitter på stolen kan ha sin mat på det lilla bordet, den som sitter i sängen får ha den i knät eller på golvet. Vi duschar och gör våra toalettbestyr på en toa i korridoren. Lunch intar vi bland tusentals andra på mässområdet. Ibland får vi stå med brickan i handen och vänta på att några sittplatser ska bli lediga. Fika tar vi vid vår monter. Vid slutet av dagen värker benen, armarna och resten av kroppen. Man kan knappt ta sig fram för egen maskin. Då släpar vi oss till en spårvagnshållplats och tar fram de 24 kr som man sagt åt oss att det kostar per person att åka med och som man kan betala kontant på plats. Tjohej vad det gick bra! Väl inne i spårvagnen finns ingenstans att betala med pengar. Så vi TJUVÅKER. Först åt fel håll. Sen åker vi tillbaka på samma sätt - gratis. Till utgångspunkten och sen vidare tills vi kommit rätt. Handlar frukost på vägen hem, springer in på toan efter att ha väntat i flera timmar. Tvättar ögonen och borstar tänderna och lägger oss vid ÅTTA. Nu bloggar den ena av oss och den andra snarkar fridfullt i sängen ovanför. Vem som gör vad vill jag inte avslöja. Någon integritet måste man få ha.
I morgon börjar allt om igen vid 9-tiden och då kommer ÄNNU fler besökare för då är mässan öppen för allmänheten hela dagen. 
På söndag kväll har c:a 100.000 personer gästat bokmässan här i Göteborg men redan på söndag eftermiddag ger vi oss av hem till Västerås. Att vara författare är definitivt inget lyxliv. Inte i början i alla fall. Men nästa år, då när vi är berömda, då är det vi och Ranelid som "äger" mässan!

torsdag 26 september 2013

Mobiltelefoner och kontroll

Att jämt vara nåbar och tillgänglig via olika media som t.ex. mobiltelefonen gör inte bara folk stressade utan ökar även sårbarheten. Mobiltelefonen är ett utmärkt redskap för den som har kontrollbehov och underlättar för dessa människor att utöva kontroll närhelst de vill.
Jag tycker lite synd om de ungdomar som växer upp med en mobiltelefon som är på i alla sammanhang. Den som inte är så stark har svårt att stå emot den här typen av kontroll. Unga människor formas lätt och senare blir det en vana att alltid genast svara på samtal och sms. Den vanan kan sen vara svår att ta sig ur för man förväntas svara på en gång.
Jag har märkt att en del kvinnor alltid har telefonen på när de lämnar hemmet, även om de ska iväg på lite s.k. egentid. Under den tiden händer det att både man och barn ringer om de mest triviala saker som de borde kunna klara ut själva. Det här ”ofoget” gör att mamma/fru alltid finns till hands. Efter sådana samtal ser jag tjejerna tappa fokus, bli stressade och ha svårt att koppla av. Ibland undrar jag om det kanske t.o.m. var det som var meningen. "Mamma ska hålla sig hemma, då blir det inte så här jobbigt för oss alla!" 

Du som har barn som börjar dejta, se upp med den här typen av kontroll. Föregå med gott exempel och stäng av telefonen när du umgås med andra. Av respekt för dem du är med och för din egen skull. Sätt gränser. Det som verkar vara ett vanligt telefonsamtal kanske i själva verket är ett sätt för en partner att få kontroll.

Var lite uppmärksam men sluta inte uppskatta ett vanligt, trevligt telefonsamtal när det handlar om omtanke och respekt!

 

 

 

onsdag 25 september 2013

Liten blir stor

I våras fick jag en melonplanta av en bekant. Jag tog emot den trots att jag inte har ett växthus och tänkte att jag skulle försöka ändå. Plantan fick stå bredvid gurkorna och tomaterna utefter bodväggen. Jag förväntade mig inte mer än ett litet embryo, vilket det blev rätt tidigt på sommaren. Jag gjorde en "behå" av fiberduk åt den så att tyngden inte skulle få stjälken att gå av. Det funkade bra och melonen växte till sig. När den var c:a 2 dm började plantan gulna och vissna och jag planterade den inomhus för att se hur den reagerade. Jag ville liksom ge den en sista konstgjord andning men bladverket torkade in helt och stjälkarna tynade till torra strängar.

Idag kom jag att tänka på melonen och lyfte upp den. Den kändes lite mjuk. Den börjar ruttna, tänkte jag. Men när jag luktade på den så doftade den faktiskt mogen melon. Det var i sista minuten som den skördades. Jag skar itu den och den var precis som den skulle. Saftig, söt och god. Jag åt den med andakt. Det var inte min första egenodlade melon men den enda som uppnått mogen ålder!


tisdag 24 september 2013

När jag ändå är igång...

... så gjorde jag müsli också. Jag använder ungefär samma ingredienser som till knäckebrödet. Jag vill ha en "ren" müsli, utan socker och utan tillsatser.
De här ingredienserna använder jag oftast men om jag saknar någon så smakar det bra ändå:

Sesamfrön
Linfrön
Phyllisfrön
Pumpakärnor
Solroskärnor
Cocosflingor
Hackad mandel
Hackade hasselnötter
Hackade valnötter
Finskurna torkade aprikoser

När jag blandat detta utifrån den mängd jag vill ha av varje ingrediens så "fyller jag på" med havregryn, helst fullkorn, tills jag tycker att det blir en bra blandning. Någon gång har jag ringlat lite honung över müslin och blandat om. Då blir det lite klumpigt men gott och sötare.
Gott och nyttigt!

Himmelskt knäckebröd!

Efter jobbet idag tog jag en tupplur som vanligt för att fylla på förrådet av energi och se det lyckades! Jag fick plötsligt lust att baka knäckebröd. Inte vilket som helst, utan det fantastiskt smakrika knäckebröd som min ena dotter bjöd på för några veckor sen. Jag hade naturligtvis sett till att jag fått receptet. Här är det:

Blanda
3,5 dl dinkelmjöl (siktat el. fullkorn)
1 dl linfrö
1 dl sesamfrön
1 dl solroskärnor
1 dl pumpakärnor
1 dl havregryn
1/2 tsk salt
1 tsk bakpulver
samt
1 dl olja (raps- el. solros-)
2 dl vatten
Låt stå 30 minuter. Dela degen i två delar och kavla ut den i lagom tjocklek på oljat smörpapper. Du blir lite oljig om fingrarna, kaveln blir också "fet" men försök få degen tunn och lika tjock överallt. Om du vill kan du markera linjer med kniv så att du lätt kan bryta bitar av brödet. Strö på lite flingsalt!
Grädda 20 min i 175 grader tills brödet får lite färg.
Här har jag kavlat ut brödet så det får rum på plåten
och markerat brytpunkterna med kniv.
Som alltid så kan man utesluta någon frösort om det inte finns hemma i skafferiet. Man behöver inte följa ett recept slaviskt, huvudsaken är att man använder samma grundingredienser, alltså mjöl, salt, bakpulver, olja och vatten.
Varför inte byta ut någon frösort mot någon annan som du tycker om. Prova dig fram. Brödet kan även användas som "kex" t.ex. till ostbrickan, som en knaprig förrätt med getost och lite honung, till kaffet istället för en kaka eller varför inte bara som det är. Det här är ett bröd som inte behöver något sällskap!
Ät och njut!


måndag 23 september 2013

Ringblommor till hud och bakning

Än blommar ringblommorna och än plockar jag in dem till inläggning i olivolja för tillverkning av ringblommesalva. Men nu är det sista satsen jag gör för i år. Den här sista omgången får bli ett experiment som hittills verkar ha fallit bra ut. Tidigare i höst gjorde jag ringblommesalva som inte är så fast som den vanliga och i större portioner. För dem som har stora områden på kroppen att behandla och för dem som behöver en salva som är lättare att stryka på p.g.a. ömhet t.ex. Jag har själv provat den här "mjukare" salvan och använder den nu på olika kroppsdelar vid behov (fötter, armbågar, armar, händer). Den fungerar alldeles utmärkt och är lätt att fördela över huden.

Ringblommesäsongen är snart över men jag kommer att fortsätta plocka in blommor så länge de finns och "förstöra" dem genom att ta bort blombladen. Varför? Jo, jag torkar dem för att sen använda dem till bakning. Ett bröd med ringblommeblad i degen lyser upp i vintermörkret och får en spännande touch av "sol".

söndag 22 september 2013

AspieKraft - Vad händer framöver?

Nationella anhörigdagen är onsdagen den 2:a oktober

Med anledning av den kommer min dotter Erica Kalldin tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan att finnas på Stadsbiblioteket i Västerås för att informera om det hon erbjuder i sitt företag AspieKraft. Det handlar om Aspergers syndrom.
 

Vidare ger ABF och AspieKraft två föreläsningar om Aspergers syndrom

Föreläsningarna innehåller bland annat:
- Föreläsarens egna erfarenheter, unika perspektiv
- Grundläggande information
- Förklaringar på beteenden, kännetecken och hur man bemöter dem
- Presentation och försäljning av boken Aspiekraft
(Boken kostar 280 kr inkl. moms)
 
Pris: 70 kr inkl. moms per föreläsning.
 
Första tillfället: Torsdag 10 oktober 14.00 – 16.30
 
Andra tillfället: Tisdag 5 november 18.00 – 20.30 (inriktning mot skola)
 
Plats: CUlturen, Sintervägen 6, Västerås
 
Erica Kalldin
Pettersbergsgatan 47 B
724 63 Västerås
AspieKraft: 0730-97 22 14
info.vasteras@abf.se       
ABF: 021-470 75 00

 

Matlagning i trånga utrymmen behöver inte hindra fantasin

I en väns sommarstuga hänger en skylt: ” If you want breakfast in bed, sleep in the kitchen.” En liten hint om att man inte får allt serverat bara för att man är gäst. När man vistas i en sommarstuga är man oftast ledig, då är det inte bara en eller ett par som ska jobba medan de andra sitter och har det bra.
I ett annat kök, hos en vän på Barbados, sitter en skylt vilken lyder: ”This kitchen is closed due to illness. I´m sick of cooking!” Den skylten säger lite om ägarinnans förtjusning i matlagning...
I lördags åt vi frukost ute i solen, inte i sängen.
När man bor i husvagn då sover man faktiskt nästan i köket, för det ligger inte långt från sängen. Där löser sig matlagningssysslorna p.g.a. platsbrist, för i köksdelen kan bara en i taget vara. Jag tycker om att laga mat och står gärna där ensam och hackar och skär. Frukosten däremot gör vi tillsammans. En håller till vid köket och kokar ägg och vatten, langar grejer och den andra fixar resten. Vem som gör vad spelar ingen roll. I helgen har vi varit på Klotens vildmarkscamping och bara kopplat av. Där var det bara vi och två husvagnar till, lugnt och skönt. Vi plockade lite kantareller efter stigarna, så här finns det tydligen svamp. ”Grannarna” hade plockat 10 liter kantareller under lördagen.
Vi tog långa hundpromenader i skogen, jag målade lite, skrev några dikter, läste en bok och tvingade sambon att spela några spel. Sånt som vi kanske inte hade gjort om vi varit hemma i stugan.
På lördagen gjorde jag thaigryta, en gryta som jag plötsligt uppfann när jag såg Keldas färdiga thaisoppa på en hylla i butiken. Jag tycker ofta att färdigmat, t.ex. soppor, är tråkiga och fantasilösa. Men man kan själv tillsätta det man tycker är gott för att få en mer njutbar maträtt. Så här gjorde jag:  

ROSAS NYTTIGA THAIGRYTA
4 palsternackor
5 morötter
1 kålrabbi
1 stor lök
1,5 dm purjo
1 röd paprika
Några skivade tomater
Persilja
6 tunt skivade pizza-pfefferoni
2 förpackningar Keldas thaisoppa
(5 dl/st, 4% fett!)
Maizena (eller mjöl) till redning

Skär palsternackor och morötter i tunna skivor, kålrabbin i bitar och hacka löken. ”Woka”/stek i olja ihop med örtsalt. Tillsätt purjo i skivor och paprika i bitar och fortsätt steka under omrörning. När morötter och palsternacka blivit lite ”al dente” tillsätt hackad persilja, tomater och pfefferoni. Häll över thaisoppan och låt småkoka en stund. Gör en redning för att få grytan så tjock som du vill ha den. (Eller stoppa här och låt det bli en mustig soppa.) Till grytan stekte jag entrecote som jag marinerat i en plastpåse med enbart örtsalt, olika pepparsorter, olja och soya någon timme. Enkelt och gott. Alla grönsaker kan man förbereda genom att skala och hacka dem innan, så går själva tillagningen fort.

På söndagen, innan vi lämnade skogen och naturen, stekte jag de kantareller vi hittat, i smör och peppar och ”landade” dem på en macka. Gott-gotti-gott-gott!
Sen åkte vi tillbaka till civilisationen och vardagen igen. Jag kände mig lite friskare, lite mer välmående och lite mer beslutsam om framtiden. Nu ska stora beslut tas. Pengar är inte allt men av vikt för att kunna leva gott. Men om man inte är frisk är livskvalitet viktigare. Det som gör en gott, gör en friskare. Så tänker jag.
Och den här hemstickade, härliga ylletröjan som jag köpte i Kloten kommer att hålla mig varm under den stundande vintern, vilken jag håller på och förbereder mig mentalt för. Suck!

lördag 21 september 2013

Starar i massor

För någon dag sedan när jag var ute och gick på vårt område så hörde jag ett förskräckligt tjatter. Insåg efter en stund att det var fåglar, starar, som orsakade ljuden. De hade ockuperat en björk och de fullkomligt täckte björken med sin närvaro. Flocken hade hittat ett sovställe för natten. Varje gren dignade av starar. Jag har aldrig sett så många på en gång. De har förmodligen samlat ihop sig för att dra vidare vilket de gör i september, oktober.
Det som ser ut som löv eller prickar längst upp
på grenarna är pärlband av starar.

torsdag 19 september 2013

Stora beslut

Idag har jag och min sambo varit på ett inbokat besök hos pensionsmyndigheten för att kolla hur en ev. pension skulle kunna se ut framöver. Om vi väljer att sluta jobba nu eller om något/några år och om hur mycket pension man kan/ska ta ut, 25 %, 50 % etc. Och vilka andra slantar man kan få från olika håll.
Naturligtvis innebär en pensionering ett stort penningtapp men man måste väga fördelar och nackdelar mot varandra. Mindre pengar men mer frihet, mer energi till saker som är viktiga, kanske en friskare kropp. Inte så många måsten, mer utrymme att välja vad man ska göra eller inte göra. Och för mig mer tid som jag kan ägna åt mina hobbyer som i sin tur kan generera pengar. Hobbyer som inte kräver något av min kropp men ger mig massor igen i form av glädje, energi m.m.
Nu ska jag frossa i en massa kloka ord. Jag är ju en sån som spar på sådana. Jag skriver ner dem varhelst jag hör eller ser dem för att ta fram dem vid behov. Nu har jag behov av dem. De kommer att ge mig en välbehövlig skjuts i rätt riktning.
 
”Förändring ingår i livet och är dess själva kärna.”

”Fysiska ägodelar fjättrar oss vid marken och hindrar oss från att lyfta.”

”Se livet som ett äventyr och varje prövning som en utmaning.”

”Färdas man på livets hav kan man inte undvika vinden.”

”De människor som fått ut mest av livet är inte de som levt ett sekel utan de som levt varje minut.”

"Livet har en naturlig lösning på det mesta.”

"Det är inte för att saker är svåra som vi inte vågar, det är för att vi inte vågar som de är svåra.”

”Med ökad ålder blir det alltmer väsentligt att bestämma sig för vad som är viktigt i livet och vad välbefinnande egentligen utgörs av.”

Min devis har under de senaste åren varit: ”Gå inte alltid dit vägen leder, gå bredvid och lämna spår.” Jag har en hel del avtryck kvar att göra. Jag vill orka göra dem innan jag lägger av. Vet ni vilken förening som har följande ord som ”reklam”: I morgon är världens vackraste ord? Jo, det är cancerföreningen.

"I morgon¨" borde vara allas vackraste ord! För INGEN vet om man får uppleva morgondagen.
 
Man vet inte sina begränsningar förrän man prövat dem, så varför
oroa sig!
 

 

Att vara den man är

Min dotter Ericas reflektioner över att tillåta sig stå för den man är
 
"Igår möte i Stockholm igen. Jag brukar aldrig vara nervös inför möten men nu, trots trevligt bemötande, så var jag nervös. Tur att jag har Asperger så att det inte syns på kroppsspråk och mimik att jag var nervös.
Vad hade det spelat för roll om de sett att jag varit nervös? Är inte det normalt? Det är ofta många funderingar kring detta med vad som egentligen är normalt och hur man ska bete sig för att verka vara det. Jag har svårt att se på andra hur man ska vara, utan måste läsa mig till det som andra har naturligt i sig, t.ex. att förstå de sociala reglerna. Men det är skillnad mellan teori och praktik.
På tåget hem från Stockholm kom en tanke: Att vara mig själv med allt vad det innebär, är ju att vara ERICA. Det är ju det som gör mig till den jag är, med Asperger och allt. Jag är mer av en pojkflicka och gör vad jag själv anser lite manliga saker. Ofta skäms jag efteråt för att ha gjort dem. T.ex. hugger jag ved när vi campar och lagar saker hemma. När vi är ute i skogen ser jag mer ut som en ung pojke än en kvinna.
Men är det inte så att det man gör inte är typiskt manligt eller kvinnligt, utan något som gör dig till den du är? Det vill säga, jag gör inte typiskt manliga eller kvinnliga saker utan jag gör Erica-saker.
Om jag är nervös, ser ut som en kille och gör Aspergersaker så är det ju JAG! Det är det som gör mig unik, individuell och till den jag är. Att tillåta sig själv vara den man är, är att växa som människa."
 
Vadå ful? Jag är ju en kamel. Kameler ser ut så här!
Får jag bara en tandborste så blir jag oemotståndlig.

 

onsdag 18 september 2013

Peel away - husmoderns/husfaderns bästa vän

För många år sedan köpte jag en äppelskalare som är bland det bästa man kan ha i den vägen. Den skalar, kärnar ur och skivar på en och samma gång. Det är en gammal uppfinning och när jag köpte den kostade den c:a 350 kr. Idag finns den att köpa för under 200 kr. Så här ser den ut:
 Och så här använder man den:
Man sätter först fast äpplet...
... sen börjar man veva...
 
... och vartefter man vevar lossnar skalet. Äppelskivorna
tas loss och kvar blir kärnhuset.
 
Skivorna ligger i en spiral. Sen kan man välja hur man vill ha
dem. Antingen som runda äppelringar som man kan torka eller
så bryter man dem i bitar till äppelkakan.
Det är kul med bruksföremål där man tänkt till. Den här äppelskalaren har stått sig genom generationer tack vare att den är så bra.

Sällskap i sjön?

Här ligger jag och flyter i en spegelblank sjö. Fotot är från i lördags då jag badade i det fortfarande ljumma vattnet. Om ni tittar riktigt noga på bilden så ser ni att jag inte var ensam i vattnet. I fotots nedre vänstra hörn simmar en gammal gubbe också. Undrar vem det är/var?
Detalj av fotot ovan

tisdag 17 september 2013

På spaning efter sommaren

I morse gjorde jag ett fåfängt försök att hålla sommaren kvar. Jag vet ju att det inte går men jag behövde verkligen den lilla energi jag fick av att låtsas att jag kunde. Ibland behövs inte mer. Jag hade tänkt kolla hur många blommande växter jag fick ihop under morgonpromenaden och jag letade i väg- och åkerkanter samt utefter stigen efter sommarens blommor. Jag fick ihop 23 stycken olika arter. Inte dåligt för att vara i mitten av september.
Fr.v. grönfibbla med gula blommor, stinknäva med rosa blommor, gul vårfingerört,
den prästkrageliknande baldersbrån, gatkamomill med gröna korgar som saknar
strålblommor, gulmåra och vitmåra. Sen kommer en maskros. Vilken sort tänker jag
inte spekulera i. Det finns 900 arter! Rölleka, alsikeklöver, rödklöver, gråbo och
vanlig smörblomma.
 
Fr.v. gulvial, kråkvicker, vit sötväppling och duvvicker med sina pyttesmå,
ljusblå blommor.
 
Fr.v. rävtörel, flikplister med rosa blommor, vitplister, hampdån med gulvita och lila
blommor, jordrök med rosa blommor med vinröda toppar samt stor trampört.