Höst

Ångest! Tillbaka till civilisationen efter en vecka ensam men tillsammans med hösten på en camping en bit från Västerås. Inkognito bland åretruntcampare som säkert undrade vad jag var för en kuf som semestrade där så här i säsongens "sista minut".

När sommaren lämnar och hösten väntar då står jag där och vet inte vilken fot jag ska stå på. Det känns som sommar ena dagen då jag sitter och njuter i kortärmat utanför mitt lilla hus på hjul. Nästa dag virvlar höstlöven i kalla vindar och jag känner snålblåsten som en tagg i mitt bröst. Snart kommer den riktiga hösten som en smäll på käften. Jag vill så gärna hålla sommarkänslan kvar men det är ju inget som jag bestämmer!

I lördags var det höstfest på campingen, inför vintersäsongen. Man "firade" en ny era med hamburgerbuffé, öl och vin. För mig kändes det som begravning. Men för förhoppningsfulla vintercampare som gick en ny period till mötes kändes det säkert bra.

Så kom jag hem i söndags till förfallet i trädgården. Ni hör hur negativ jag låter! Men att ta itu med sånt som är jobbigt sporrar mig också. Jag började med att plocka ner äpplena från vårt enda äppelträd - Maglemer. Sparade fallfrukt i vissa lådor och "felfria" i andra samt lät en hel del som redan smakats av vassa näbbar ligga kvar på gräsmattan fåglarnas förtjusning. 

Jag fortsätter höststädandet med att plocka alla olika tomater som jag odlat under sommaren. En efter en töms krukorna. När jag tar bort gurkplantorna så känner jag tyngden av en senkommen gurka i mina händer. Är inte sen att ta hand om den...

Nu ligger de olika tomaterna på en bricka på köksbordet och mognar efter hand.

De växter som står kvar i krukor gräver jag ner i det nu tomma grönsakslandet så att de ska klara vintern och de gör det med rötterna under jord. 

Jag tar vara på rosenblad, ringblommeblad, lavendel m.m. och låter dem torka till kommande potpurrier. Vill gärna minnas sommarens dofter när de så sakta tunnas ut.

Jag torkar den sista citronmelissen, chokladmyntan, oreganon och citrontimjanen. Till vinterns teer och matlagning. 

Och jag har sen länge sen sparat ett par "förväxta" druvgurkor/västeråsgurkor som frögurkor. Inom kort ska jag ta reda på deras mogna frön och torka dem till nästa års plantering.

Man kan ta frön av allt! Äter man en god tomat på nån restaurang på Kanarieöarna t.ex. så spar man några frön på en servett och planterar dem sen i krukor inne, i april nån gång, hemma i Sverige.

I år fick jag frön av Turkisk orange aubergine. Nu har jag massor med frön att dela med mig av. Det här är en vild aubergine och ska skördas när den är grön, sen blir den besk. Den här auberginen är inte så stor men jag tog flera gröna frukter, skivade och stekte i olja och kryddade med salt och peppar och det smakade gott. Nu sen de mognat och blivit röda så passar de att ta frön av till kommande säsonger.

Att hålla kvar sommaren betyder att ta reda på en del fröer. I vita plastmuggar ligger fröställningar från trädgården och torkar. Där får de stå ett tag tills de är riktigt mogna. Sen rensar jag bort skräp och paketerar dem i kaffefilter för torr vinterförvaring. 

Tomatfrön är enkla att ta tillvara på. "Kleta" bara fast dem på ett hushållspapper och låt dem torka. När det är dags för sådd så tar du bara fröet med papper och allt och sätter det i jord. Papperet kommer att förmultna och fröet att gro. Här nedan har jag samlat på mig frön av den grönrandiga tomaten "Green Zebra".

För några veckor sen så sådde jag ekbladssallat. Jag hade frön kvar som jag ville testa. Nu står de i sina cementkrukor och har börjat frodas. Än växer bladen till sig men den första frosten kommer att ta dem till salladens sälla jaktmarker.  

Som avslutning på en dag med blandade känslor försöker jag hålla sommaren kvar genom att ta in lite sån här sallad, skiva den sista gurkan, slanta upp en morot för att den är så nyttig samt ett par krispigt goda egenodlade kålrabbi, pyttetomater "Hundreds of Thousands", en hackad chili "Jamaican Bells", ett par egna lökar, några cornichons och ostbitar. Till det stekt fisk, kokt blomkål och färsk vitkål med sås av brynt smör smaksatt med pepparrot och toppat med egen persilja. Hösten är här men jag vägrar se den. Jag har skygglappar!

Blommor vid dikeskanten

Sveriges flora innehåller så mycket vackert. Jag har studerat den i många år. På hobbynivå. Redan på 80-talet hittade jag växter som jag försökte artbestämma med hjälp av Svenska floran, under mina semesterresor. 

En av de vackraste växterna är hampdån. Kan hittas som ogräs vid åkerkanter. Kolla in den lilla damen i hatt med strån, mörka solglasögon, klänning med djup urringning, batikmönstrat spetsliv och rödlila kjol. Så vacker!

Nu börjar blommorna ge sig. Jag säger som Magnus Uggla: Jag mår illa...

Jag vill ju behålla dem alla. Men de lämnar mig en efter en. Det är kanske därför som jag blir så glad åt en gulsporre i dikeskanten. Också en av Sveriges floras vackraste blommor!

Jag masar mig ner på stela ben för att ta några foton när jag hör röster bakom mig. Grannar som undrar vad jag gör där stående på knäna på marken. Jag förklarar och känner att de kanske inte riktigt delar min entusiasm! Men vad gör det? Den senblommande gulsporren gör MIG glad i alla fall.

Nu vill jag ta in alla intryck och dofter. I sista stund. I den stora krukan med doftliljor hittar jag några sena skönheter. Jag bryter av dem och låter dem komma in i stugvärmen för att kunna njuta av doften ännu ett tag.

På Bondens Marknad i lördags gick jag direkt till Lena och David Falks stånd. Lena erbjöd läckra buketter med snittblommor från egen odling. Jag fastnade för några höstastrar i olika lila färger och vi hade en liten diskussion om dem. Jag har märkt att flera av mina höstastrar genom åren är så sena så de knappt hinner gå i blom innan kylan tar dem. P.g.a. det har jag gjort mig av med flera sorter. Nu hade Lena hittat några tidigare sorter som hon odlat upp. De var dessutom fyllda och påminde lite om små sommardahlior. I vår kommer Lena att ha dessa sorter till salu i sin "butik". Jag kommer att vara en av spekulanterna!

En av dem var en rosa höstaster vid namn "Fellowship". Lena berättade att de alla hade vunnit pris men att denna var lite "svår". Den är av naturen lite fransig och ser ut som om den vore överblommad. Men när man får reda på det då överser man med det fransiga och  älskar den precis som den är. Jag hittade ett par krukor med dessa astrar på Lenas bord och slog till direkt. Nu pryder Fellowship en av mina rabatter. Vem vill inte ha en ny vän?

Möten som ger mer

Möten med vänner/kompisar/likasinnade/människor... För mig ger dessa möten så mycket. Jag njuter av samtalen som utspinner sig. Jag inspireras av andras kreativitet och lyssnar gärna till deras berättelser. Jag bildar mig egna erfarenheter genom andras och lär mig nya saker hela tiden. Möten med andra är nödvändigt för att jag ska kunna gå vidare i livet. Då känner jag att jag lever!

Idag hade jag besök av två "trädgårdsvänner". När jag träffar sådana vänner då tryter aldrig samtalen. Vi behöver bara nämna någon växt så har vi samtalsämnet för nästa halvtimme klart!

En liten udda cyklamen kom till mitt hem ihop med en fjäril i brunt.

Det verkar som om mina "trädgårdsvänner" alla är lika generösa. Vi kommer aldrig tomhänta hem till varandra. Idag blev jag "rik" igen:

En Sanguisorba "Little Angel". En liten, låg pimpinell med variegerade blad
i grönt och vitt. Den sattes i gruset utanför vårt växthus. Där kommer den att
trivas bra!

En planta lingon med variegerade blad i grönt och vitt sattes i mina torvblock
där vanliga lingon och lingon av en stor sort redan etablerat sig. 

Gentiana sini-ornata med ljuvt blå blommor.

Utsidan på den här gentianan är nästan bäst! Med gröna ränder.

Och dessa knoppar! Som blårandiga spjut.

Jag begåvades även med ett par skott av Nattens drottning.
Två skott som blev fyra genom ett par snitt. Nu får de ligga
och torka ett tag innan de planteras i sandblandad jord. Det
gäller bara att hålla reda på vad som är upp och ned innan
de ska ner i jorden! 

Vid vår rundvandring i trädgården upptäckte jag att kejsarolvonet som normalt blommar tidigast av alla växter hade kommit in i en andra andning och blommat om. Jag fick lära mig att blommorna dessutom doftar helt underbart!

Nu börjar även höstfärgerna visa sig. Azalean "Madame Jolie" vars blommor är starkt ceriserosa har nu ett bladverk i starkt rött! Vem behöver blommor på hösten när bladverket ser ut som blommor?

Hösten närmar sig och jag förbereder lite inför vad som komma skall. "Gamla" konservburkar har skalats av från sina pappershöljen och sprejats med guldfärg från Biltema. I december blir de fina krukor till hyacinter och andra "vinterväxter". Försedda med lite blingbling som t.ex. snören, bokmärken, en kanelstång el. dyl. blir de uppskattade presenter. I all sin enkelhet.