Förvandlingar

Där vi bor har vi ju inget som hindrar vår utsikt mot väster där solen går ner. Följaktligen ser vi det ena sceneriet efter det andra om kvällarna. Ibland är himlen rosa, ibland lila, ibland guldfärgad och allt däremellan och lite till. Vilken palett! 

I förrgår kväll "brann" det ovanför trädtopparna borta vid skogen och resten av himlen hade alla nyanser från rosa till lila. Man borde ha vant sig vid dessa skådespel men de lockar ut en i trädgården med kameran i högsta hugg varje gång. 

Att köpa en bukett tulpaner är ett tidigt vårnöje att njuta av innan de kommer upp i trädgården. I vissa fall så vet man inte ens hur de kommer att se ut när de slår ut i full blom. Den sista buketten hade små, små rosa knoppar. Någon dag efteråt så såg de ut så här. Vilken förvandling! Från en grå ankunge till en svan...

Dofter av citron

Ett kort besök på Plantagen och jag gick därifrån med en papperskasse full med godsaker. Jag köpte en kruka med salvia och en med citrontimjan av den gulbladiga sorten. 

Idag hade penseerna kommit och personalen var ifärd med att dra ut rullburarna med vårliga läckerheter i friska luften när jag kom. Där fanns pärlhyacinter, påskliljor, julrosor och en hel del annat. Jag slet åt mig ett sexpack vita penseer utan att tänka. Någonting måste man ju börja med!

Inne i Plantagens värme stod körsbärstomatplantor och väntade på mig. Och jag väntade på dom. Tänk att ha egna mogna tomater denna årstid! Solvarma och söta direkt från plantan. Vilken lyx!

Det doftade tomat om mina fingrar när jag lät de två plantorna få komma ner i varm, näringsrik jord i en stor kruka där de ska få samsas ett tag.

Krukan med citrontimjan hade fått mig att komma ihåg höstens tillverkning av olika örtsalter. Nu skulle jag göra citrussalt. Så jag mixade citrontimjan, citronskal, en fruktsmakande chili - Aji Lemon - och en vitlöksklyfta med salt.

Jag tyckte att det var synd att låta citronsaften förfaras när all zest var bortskalad så den fick gå ner i smeten den med.

Dofterna omringade mig där jag stod i köket och bredde ut saltsmeten på ett teflonpapper på en plåt. I ett tunt lager.

Nu står plåten med det citrusdoftande saltet i ugnen och torkar på c:a 70 grader med ugnsluckan öppen. När det är helt torrt och kallt bryter jag ner saltkakan i mixern och kör några varv tills saltkornen separerar från varandra och jag har ett underbart salt till framtida fiskrätter bl.a. Voila!

Det är mycket som göms i snö, t.ex. längtan...

Idag blev det ett bakslag. Men sånt är livet så här års. Jag måste erkänna att jag blev lite förvånad när jag fällde upp persiennerna och möttes av vitt ljus och vitt landskap. Men det är bara att gilla läget. På med spikskor och ut på promenad med hunden. Har man hund så funkar inga undanflykter, det är bara att gå ut. Men idag var det vidrigt. Den nyfallna snön dolde isen och jag borde ha lämnat mina "fake icebugs" hemma och tagit mina riktiga icebugs på mig men jag trodde inte att det var så mycket is kvar där jag skulle gå. Jag fick ta myrsteg på vissa ställen och på andra fick jag ta en sväng in i skogen för att kunna gå säkert. Jag ångrade att jag inte tagit en promenad på områdets gator istället.

Dock kom jag hem utan brutna lårbenshalsar som ju är vanligt i den ålder jag uppnått. 

Även en morgon utan sol kan vara vacker. Snön på Mälaren låg liksom i vågor och med dåliga ögon och livlig fantasi så skulle man kunnat ha inbillat sig att sjön hade "sköljt" och att vågorna sakta rullade in mot strand. Solen däremot hade problem med uppstigningen. Kanske en dålig morgon? Inget kaffe?

Facebook är duktiga på att påminna en om händelser flera år tillbaka. Bra som dåliga. Den 21 februari 2016 då såg det ut enligt nedan när vi vaknade. Den 21 februari kanske är ett speciellt datum då universum har bestämt sig att vårt eventuella hopp om vår tillfälligt ska släckas i ett rus av vitt. Bara för att vi ska bli påminda om vem/vad som bestämmer. Att det absolut inte är vi människor.

En sån här dag ägnar man sig åt andra saker än att gå ut i trädgården och leta efter vårtecken. Det är ju dömt att misslyckas för de syns ju inte. Så jag tar på mig förklädet och bakar lite hårt bröd. Bara för att det är så gott. Bara för att det är så nyttigt. Bara för att jag kan. Bara för att ha något vettigt att göra. Bara för att kunna bjuda mina vänner på hembakat bröd. Bara för att...

Ja vad gör man inte för att fördriva tiden i en smärtsam längtan efter vår.