Så har vi varit där igen, för första gången i år, vid vårt smultronställe. I år hade grönskan kommit långt redan men det är inte så konstigt med tanke på det vackra vädret.
Sysslorna är lite annorlunda än hemma. Det mesta görs vid vattnet. Fiska, diska, bada, tvätta...
Jag lyckades få två gäddor. En alldeles lagom "filet-stor" och en som jag släppte tillbaka till sina släktingar.
När man tröttnat på att fiska så tar man en promenad. Här finns både topp- och stenmurklor. Toppmurklan är inte giftig som stenmurklan. Förr kokade man stenmurklan i vatten och hällde bort det men cancerframkallande ämnen finns fortfarande kvar så det är bäst att låta bli den. Trots att den var så underbart god att göra en gräddsås av "då det begav sig".
Andra svampar lyste lackröda invid vägkanten.
Scharlakansröd vårskål |
Skogsviolerna blommade på stigarna. Den lilla vackra harsyreblommans skönhet syns inte om man inte tar sig tid att sätta sig ner och stirra in i blomkalken. Och tid har man ju så här ute i "ödemarken".
Vem tycker om tistlar? När de är stora och taggiga är de väl inte världens bästa sällskap men visst är de små bladrosetterna värda att beundras!
Att borsta tänderna hör till dagens sista måsten men det underlättar att göra det vid en spegelblank sjö med gökens galande i bakgrunden.
Sakta sänker sig natten över oss fricampare och vi lägger oss och lyssnar till lommens skrik innan vi somnar gott efter dagar av frisk luft och tystnad. Jag var där i fem hela dagar. Utan att duscha! Det ni!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar