Starar i massor

För någon dag sedan när jag var ute och gick på vårt område så hörde jag ett förskräckligt tjatter. Insåg efter en stund att det var fåglar, starar, som orsakade ljuden. De hade ockuperat en björk och de fullkomligt täckte björken med sin närvaro. Flocken hade hittat ett sovställe för natten. Varje gren dignade av starar. Jag har aldrig sett så många på en gång. De har förmodligen samlat ihop sig för att dra vidare vilket de gör i september, oktober.

Det som ser ut som löv eller prickar längst upp
på grenarna är pärlband av starar.

Stora beslut

Idag har jag och min sambo varit på ett inbokat besök hos pensionsmyndigheten för att kolla hur en ev. pension skulle kunna se ut framöver. Om vi väljer att sluta jobba nu eller om något/några år och om hur mycket pension man kan/ska ta ut, 25 %, 50 % etc. Och vilka andra slantar man kan få från olika håll.

Naturligtvis innebär en pensionering ett stort penningtapp men man måste väga fördelar och nackdelar mot varandra. Mindre pengar men mer frihet, mer energi till saker som är viktiga, kanske en friskare kropp. Inte så många måsten, mer utrymme att välja vad man ska göra eller inte göra. Och för mig mer tid som jag kan ägna åt mina hobbyer som i sin tur kan generera pengar. Hobbyer som inte kräver något av min kropp men ger mig massor igen i form av glädje, energi m.m.

Nu ska jag frossa i en massa kloka ord. Jag är ju en sån som spar på sådana. Jag skriver ner dem varhelst jag hör eller ser dem för att ta fram dem vid behov. Nu har jag behov av dem. De kommer att ge mig en välbehövlig skjuts i rätt riktning.

 

”Förändring ingår i livet och är dess själva kärna.”

”Fysiska ägodelar fjättrar oss vid marken och hindrar oss från att lyfta.”

”Se livet som ett äventyr och varje prövning som en utmaning.”

”Färdas man på livets hav kan man inte undvika vinden.”

”De människor som fått ut mest av livet är inte de som levt ett sekel utan de som levt varje minut.”

"Livet har en naturlig lösning på det mesta.”

"Det är inte för att saker är svåra som vi inte vågar, det är för att vi inte vågar som de är svåra.”

”Med ökad ålder blir det alltmer väsentligt att bestämma sig för vad som är viktigt i livet och vad välbefinnande egentligen utgörs av.”

Min devis har under de senaste åren varit: ”Gå inte alltid dit vägen leder, gå bredvid och lämna spår.” Jag har en hel del avtryck kvar att göra. Jag vill orka göra dem innan jag lägger av. Vet ni vilken förening som har följande ord som ”reklam”: I morgon är världens vackraste ord? Jo, det är cancerföreningen.

"I morgon¨" borde vara allas vackraste ord! För INGEN vet om man får uppleva morgondagen.

 

Man vet inte sina begränsningar förrän man prövat dem, så varför
oroa sig!

 

 

Att vara den man är

Min dotter Ericas reflektioner över att tillåta sig stå för den man är   "Igår möte i Stockholm igen. Jag brukar aldrig vara nervös inför möten men nu, trots trevligt bemötande, så var jag nervös. Tur att jag har Asperger så att det inte syns på kroppsspråk och mimik att jag var nervös. Vad hade det spelat för roll om de sett att jag varit nervös? Är inte det normalt? Det är ofta många funderingar kring detta med vad som egentligen är normalt och hur man ska bete sig för att verka vara det. Jag har svårt att se på andra hur man ska vara, utan måste läsa mig till det som andra har naturligt i sig, t.ex. att förstå de sociala reglerna. Men det är skillnad mellan teori och praktik. På tåget hem från Stockholm kom en tanke: Att vara mig själv med allt vad det innebär, är ju att vara ERICA. Det är ju det som gör mig till den jag är, med Asperger och allt. Jag är mer av en pojkflicka och gör vad jag själv anser lite manliga saker. Ofta skäms jag efteråt för att ha gjort dem. T.ex. hugger jag ved när vi campar och lagar saker hemma. När vi är ute i skogen ser jag mer ut som en ung pojke än en kvinna. Men är det inte så att det man gör inte är typiskt manligt eller kvinnligt, utan något som gör dig till den du är? Det vill säga, jag gör inte typiskt manliga eller kvinnliga saker utan jag gör Erica-saker. Om jag är nervös, ser ut som en kille och gör Aspergersaker så är det ju JAG! Det är det som gör mig unik, individuell och till den jag är. Att tillåta sig själv vara den man är, är att växa som människa."   Vadå ful? Jag är ju en kamel. Kameler ser ut så här! Får jag bara en tandborste så blir jag oemotståndlig.