Denna märkligt varma sommar speglar av sig på årets höst. Den vill liksom inte riktigt komma igång. Vi är i mitten av oktober och trattkantarellerna låter fortfarande vänta på sig. Åtminstone i trakterna runt Västerås. Idag sökte jag av hela tre olika skogar där jag tidigare plockat massor med "trattisar". De två första gav inte mycket i utdelning. Tre kantareller, några svarta trumpetsvampar och någon deciliter trattkantareller.
Men vad gjorde det. Att få vandra i tystnaden i en mossig skog bjuder på så mycket mer. Det finns ju andra svampar än de ätliga. De röda flugsvamparna är mina favoriter. De är ju så vackra! Jag tröttnar aldrig på att fotografera dem.
Idag gjorde jag flera nya bekantskaper. Den första var en tungliknande svamp med gropar som såg ut som fläckar. Undrar vad det kan vara?
En annan ny bekantskap var två "snöbollar" som växte på en stubbe. Märkliga men vackra med sina luddiga utsidor.
Luddiga var även de svampar som redan har haft sin bästa tid. Här har det börjat växa svamp på svampen!
Det bästa med skogspromenader är väl fikat! Det är c:a 20 grader varmt om dagarna nu och inte svårt att hitta en bra plats att sitta på. Vilken sten som helst duger en sån här underbar dag.
När vi har så här varma dagar är det inte konstigt att naturen fortsätter leverera. Intill stenen blommade ett rödplister fortfarande. Den såg inte ut att vilja ge sig i första taget. Trodde nog fortfarande att det var sommar.
De olika klockorna brukar vara envisa. Så klart att de blommar vidare som om inget hänt.
En skogspromenad bjuder på så mycket. Det händer saker runtomkring en där man går fram. Rätt som det var skuttade en hare iväg, en bit från mig. Jag kom väl för nära.
På marken låg ett fågelbo. Förbrukat för denna säsong och nu obeboeligt, för ingen liten fågel kommer att kunna sätta tillbaka det i trädet där det suttit under årets häckning?
Spår efter människor kan se ut lite hur som helst. I den sista skogen jag besökte låg ölburkar och snabbmatsförpackningar intill skogsvägen där jag parkerat bilen. Någon hade även stjälpt av lite trädgårdsavfall där. Jag måste säga att det kändes bättre i alla fall än all den plast och metall som förfulade vägkanten.
Djupare in i skogen hittade jag ett "hotell" vilket smälte in lite bättre i omgivningen än skräpet. Inte använt under detta år men borde kanske ha rustats upp inför årets älgjakt. Eller också hade det inte fyllt sin funktion och lämnats åt sitt öde.
I den här tredje och sista skogen jag besökte idag, fick jag min belöning. Några liter trattkantareller hamnade i min svampkorg. De är på gång men jag tror man får vänta en vecka till innan de börjar översvämma våra skogar. De tål ju att frysa så de är inte kinkiga. De tinar upp när morgonen övergår till dag. Jag har plockat frusna såna flera gånger. Då behöver man ingen kniv. Bara att bryta av stjälken!
Jag rensar alltid svampen direkt. Har inte lust att sitta timtals efter en skogstur och rensa. Kniv och borste finns alltid med. Precis som kompass, vattenkåsa och eldstål. I ryggsäcken ligger även en powerbank ifall batteriet i telefonen skulle ta slut. När jag åker ut i skogen brukar jag skicka min position till sambons mobil. Så man kan säga att jag kör med både hängslen och livrem. Men det känns tryggt ifall det skulle hända nåt. Gamla människor, som jag, bryter så lätt en lårbenshals!
I skogen är du aldrig ensam. Idag har jag hört domherrar, korpar och hackspettar. Sett nötväckor och trädkrypare, hare och ekorre. De som inte hördes och syntes idag de finns där de med fast kanske inte i samma stund som jag var där. Men de lämnar spår efter sig som talar om att det minsann är deras skog också. Inte bara min.
 |
| Älgbajs |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar