Både jag och sambon tycker om kokta rödbetor. Vi äter dem gärna enbart med smör och salt. Det är lyxmat i all sin enkelhet. Men redan dagen därpå har man glömt bort deras verkan när man lite chockad reser sig från toalettstolen och för några sekunder tror att man åkt på någon riktigt allvarlig sjukdom i urinblåsan.
De sista åren har jag valt att så de avlånga rödbetorna före de runda. De avlånga är mer "hanterbara". Både att skala och skiva men även att hålla i när jag river dem råa som nyttigt tillbehör till maten.
Nu i början av september är de dags att skörda. De sträcker på sig för att jag ska se dem när jag går förbi. De kryper upp ur jorden och visar halva kroppen. Allt för att få min uppmärksamhet: Kom och plocka oss! Vi är ju klara! Vi vill upp ur jorden!
Och jag kan inte motstå deras subtila bedjan.
Idag fick jag ett tips. Tydligen kan man frysa dem råa och oskalade men tvättade och det ska funka alldeles utmärkt. Så det blir mitt nästa projekt. Ugnsbakade är inte heller dumt och rödbetschips är jättegoda. Nuförtiden finns det många recept på hur vi ska använda våra svenska rotgrönsaker. För det tycker jag vi ska göra nu på hösten när de är som bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar