På en regnig dag passar det perfekt att ta bilen och åka iväg någonstans. Varför inte till vår vän Ingegerd Ahls loppis "Nött & Sött" Retro/Vintage i Västra Charlottenberg utanför Köping. Ingegerd är trevlig och välkomnande och för dagen klädd i turkosa 50-talskläder.
Vi går in och kollar vad hon har att bjuda på:
Utanför loppiset står en gammal gunghäst med en trasmatta som täcke och Anders som äger gården har sina höns i härlig frihet. Den stora tuppen av sorten Brahma ser nästan grotesk ut där han går omkring med fjäderklädda ben.
Vi köpte färska ägg av Anders och fick en guidad tur i hans gamla hus som han håller på och renoverar bit för bit. Där han bor är det gammal kulturmark, kanske ända sen vikingatiden. Bakom hans hus fanns en liten kulle där man troligen bränt häxor en gång i tiden och en bit ifrån fanns det en gammal gravplats. Vi gick och tittade på "häxplatsen" och jag fick värk i bröstet. Sambon likaså. Vi lät oss inte plågas mer utan gick därifrån och in i Anders hus för att se hur hans renoveringar framskred. När jag stod på övervåningen och tittade ner från ett av de nya fönstren ner på en stor sten fick jag se något märkligt. Lavarna, mossorna och skuggorna på den stora stenen bildade en svart djävulskatt med vita ögon som satt på en naken kvinnokropp utan huvud. Alla tre såg vi samma sak och håren på våra armar reste sig och jag kände en närvaro, som porlande sockerdricka vid mitt huvud. När vi sen gick ner för att studera stenen närmare så syntes bilden inte lika tydligt men ändå tydligt nog för att vi skulle undra vad vi varit med om.
Anders har även getter av den urgamla svenska rasen Jämtget. Det finns tre gamla svenska raser kvar och de andra är Göinge- och Lappget. En av dem hade fått en killing. För två dagar sen!
Djurungar är alltid söta. "Åh-djur" som Ove Sandström på Spånga gymnasium kallar såna djur som går direkt till våra hjärtan. Den här lilla krabatens navelsträngsstump hade inte ens torkat.
Sambon lyfte upp den lilla killingen och höll den stadigt så den skulle känna sig trygg. Emellanåt bräkte den hjärtskärande ändå.
Ingegerd bjöd på kaffe och hemlagad rabarberkladdkaka. Mums! Och vi gick inte tomhänta därifrån. Sambon hittade ett par nattduksbord. Vi ska inte ha dem i sovrummet utan ha varsitt bord bredvid våra sköna fåtöljer i vardagsrummet. Att ha våra datorer och telefoner på. De ska slipas lite på ovansidan. Några hål görs nog på baksidan också så vi kan ha dem som laddningsstationer för våra telefoner.
Jag själv fyndade ett syskrin. Var bara tvungen att ha det. Vilken prydnad. Så vacker, så retro!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar