Älskade chili

Chili har sakta men säkert för sambon och mig blivit "grädden på moset" när det gäller matlagning. I år odlar jag Christmas Bells, igen. Denna underbart vackra och lagom heta chili där plantan blir stor som ett träd i rätt kruka. I år satte jag fyra plantor i en jättekruka för att riktigt kunna njuta av frukterna. Jag toppade dem tidigt på säsongen för att de inte skulle nå ända upp till taket på växthuset, som den gjorde förra året. 

Vi använder den här chilin i bröd, i maträtter, på smörgås m.m. Vi hackar den i småbitar och fryser in i tunna flak så att man kan bryta bitar av den till maträtter under vintern. Vi finhackar den och blandar med olja och salt som tillbehör till maten.Och så torkar vi den. Då kan vi mala ner den i maten och även ta frön till nästa års odling.

Som grön är Christmas Bells friskt och fräscht grön i smaken. Inte lika het som när den rodnat.

Förra året fick Christmas Bells agera julgran. Jag baxade in den stora krukan med hjälp av en pirra under sen höst och enda stället där den fick plats var där julgranen brukar stå. Men vad gjorde det? Vi fick en annorlunda julgran som redan var klädd med massor av röda klockor!

Den här sorten är förmodligen pollinerad med någon annan chili för Christmas-Bells-originalets klockor ser lite annorlunda ut. I början av året köpte jag frön från Jamaican Bell. Det är nästan så att jag börjat älska den mer än Christmas Bells...

Jamaican Bell tilltalar mig. Formen. Storleken. De är helt enkelt underbara. Och lagom heta. Jag hackar dem t.o.m. direkt på smörgåsen. Med frön och membran! Det är annars det som man ska ta bort om man vill slippa hettan.

Jamaican Bell är också jättegoda gröna. Friskt fräscha. På "trädet" i växthuset börjar de så sakta mogna. Många börjar bli orange och några enstaka är redan tomteröda.

Hungarian Yellow Hot Wax köpte jag för att de är stora och relativt milda och går att fylla med getost och lägga på grillen. De är också lagom heta. Alltså ätbara som de är. Jag har provat att proppa dem med ost men har insett att det är bättre att dela dem i avlånga halvor och sedan fylla halvorna med ost. Gör man så kan man även "steka" dem i stekpanna under "ickegrillsäsong".

Malawi Piquant Peppar var en ny bekantskap. Underligt nog lika "mild" som "klockorna"! Alla mina chili sitter i stora krukor i mitt växthus. De är perfekta att odla där för de behöver inte lika mycket vatten som tomaterna. Man kan vattna upp krukor och fat och åka bort några dagar utan problem. Ibland har jag försäkrat mig om ännu mer vätska till dem genom att fylla petflaskor med vatten och trycka ner dem upp och ner i jorden. Då tar plantan det vatten den vill ha under några dagar. Men för mycket vatten är inte bra, har jag märkt. Lagom är bäst.

Malawi Piquant Pepper är också en mild chili med stora frukter. Som alla de andra är den god som friskt grön.

Senare blir den röd och då har fröna mognat. Vill man ha och så frön av chili så låter man några frukter mogna. De är mogna först när de är röda och börjar skrumpna lite. Då plockar man dem och låter dem torka. Har de mycket "luft" i sig som t.ex. Christmas Bells och Jamaican Bell så kan man med fördel dela dem på mitten innan man låter dem torka. Då ruttnar de inte.

Jag låter dem torka i rumstemperatur. På ett fat.

Chilin Fish Pepper är speciell. Den är lite hetare. En eller två frukter räcker för att sätta lite sprätt på en maträtt. Jag odlar den bl.a. för bladverkets skull. Det är grönt och vitt! Fish Peppers frukter genomgår olika stadier. Först är de gul- och grönrandiga lite som "Bananer i pyjamas", sen genomgår de olika randiga stadier av grönt, orange o rött innan de blir helt röda.

Idag tog jag in några Fish Pepper för fotografering och då insåg jag att de inte följer något mönster alls. En blev "dubbel".

En, som är mogen, såg ut som en vante!

 En annan hade alla regnbågens färger utom blått...

Denna sommar har jag odlat chilin "Chocolate Cherry" också. Den visade sig var lika fräscht, lagom het som de andra jag odlat. Och så himla vacker. Den är djupt brunvinröd som mogen. När jag var på semester några dagar så vattnade våra kära grannar mina chili. En dag hade tyngdkraften fått Chocolate Cherry att ge vika. Stängeln hade gått av. Den snälla grannen sms:ade att mina mörka tomater i växthuset hade gått av. Men jag hade ju inga tomater i växthuset? Sen förstod jag. De ser ju faktiskt ut som mörka tomater! Men om man tar en tugga lär man bli riktigt besviken!