Nu går snart 2017 till sällare jaktmarker. Egentligen är det väl inte året som sådant som vi saknar och "begraver". Det är ju för sjutton sommaren som vi sörjer! Den svunna värmen och grönskan. Det är ju den vi väntar på när klockan slår tolv den 31 december. Ett pånyttfödande som heter vår. Vi längtar till blommande krokusar och snödroppar. Vi längtar till koltrastens sång från trädtoppar och så småningom gökens "kokoande" vid midsommartid. Vi, säger jag, men kanske är det bara jag som har de här drömmarna?
Drömmar är egoistiska. Sambon drömmer kanske om att ligga i vårt badkar en varm sommardag...
Jag kanske drömmer om solvarm sand på vår alldeles egna strand...
T.o.m. en sommardag med hällregn känns som underbar om man jämför med veckans slask och blask och dagar då solen inte ens går upp.
Vid dammen har vi haft många mysiga stunder. Där har vi intagit frukosten många morgnar. Där har vi tagit många gin och tonic efter väl förrättat värv, som det heter. (Ibland även efter oförrättat sådant.) Där har vi ätit kräftor medan skymningssvärmare och trollsländor fladdrat runt våra kroppar.
Vintern kommer senare, några veckor inpå det nya året nuförtiden. Vi har vant oss vid det. "Same procedure as every year"! Och då får vi skynda att ta fram skidorna om vi ska hinna att ta en tur på åkrarna intill. Eller skridskorna för dem som klarar av att stå på två medar.
Men jag, som lever för sommaren, jag "står ut" för jag vet att det kommer nya vårar. Redan om några veckor börjar jag plantera frön. De frön som fordrar en lång växtsäsong för att hinna ge frukter innan sommaren är slut.
Gott Nytt År, önskar jag er alla! Oavsett vad vi längtar efter så hoppas jag att alla era önskningar slår in. Gör de inte det så förlora inte hoppet. Då tar man nya tag och försöker omigen. Har man inte försökt så kan man inte vinna något! Jag tror på att "trägen vinner".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar