Allting är relativt, beroende på hur man ser det

Att skörda kryddor är mindfulness! Både när man gör det och när man sen rensar de torra bladen från stänglar och blommor. Jag sitter vid köksbordet och funderar och plockar med mina växter under tiden som dofterna letar sig upp genom mina näsborrar. Idag har jag rensat citrontimjan, citronmeliss, pepparmynta, grönmynta, basilika, oregano och kummin.
Jag har också varit ute vid mina rosenbönor som klättrar på snören över mitt trädgårdsland. I mitten på landet har jag satt ner en hög pinne. I toppen har jag knutit fast fyra snören som alla sitter spända och förankrade i jorden med tältpinnar, i varsitt hörn av landet. På detta sätt spar man utrymme samtidigt som de klättrande stänglarna inte skymmer och skuggar resten av de planterade grönsakerna.


Bönorna hänger sen lodrätt ner från stänglarna/snörena och
är lätta att se och plocka.

Jag har sett denna typ av konstruktion i större trädgårdsland. Då med långa, lutande störar som fästs ihop upptill, i mitten av landet. Det kanske är så störskärbönorna har fått sitt namn? De behöver ju något att klättra på.

Att känna sig rik behöver inte betyda att man har pengar på banken. Det kan även vara lite torkade, doftande kryddor i glasburkar i skåpet och några paket nyskördade bönor i frysen.