Nostalgi

Idag var sambon och jag lediga båda två. Vi bestämde oss för att ta en promenad i våra gamla kvarter på Skallberget medan bilen var på rekonditionering. Sambon har bott på Dybecksgatan i ett tiotal år och jag på Karlfeldtsgatan i ett par år. Vi gick utefter gatorna och stigarna på alla grönområden som fanns där runtomkring, runt Skallbergsrundeln, vattentornet, Emausskolan m.m. Överallt ploppade det upp bilder i huvudet från svunna dagar. Båda fick vi fram minnen som vi glömt att vi hade.
När vi var unga levde vi i en annan värld, känns det som. Tiden gick sakta, man hade andra värderingar och man levde snålt men ändå som alla andra. Det bästa av allt, man uppskattade när man kunde köpa något extra.

När jag flyttade till min dåvarande sambos etta på Karlfeldtsgatan 1973 så tyckte vi att vi hade det sååå fint. Spånskivorna hade sin glanstid. Vi gjorde sängar, hyllor, stereobänkar av skivorna och målade dem med lackfärg. Som kronan på verket började man kunna köpa stora växter t.ex. på IKEA. Det var fikusar i alla möjliga former som gällde, fiolfikusar, vanliga fikusar, benjaminfikusar men även den storbladiga monsteran prydde de flesta hem på den tiden.
Jag tjänade 1.800 kr i månaden och levde flott. Betalade hyra, köpte kläder varje månad, var ute på disko flera gånger i månaden, gick ofta på bio och kunde ändå köpa möbler så vi till slut hade fått ihop till ett helt hem.

1988 träffade jag min nuvarande sambo. Då började ett annat liv. Då såg världen lite annorlunda ut än på sjuttiotalet. Cigarretter piggade upp tillvaron och skjortorna, dessa "dansbandsskjortor", gjorde tjejerna vilda av åtrå. Eller var det kanske killarna som tände på rödbruna permanentburr?