Nu är det rudbeckiornas tid. Rudbeckiorna är mina favoriter. De står stadigt, är problemfria, blommar länge, skräpar inte. Dessutom lyser de som solar under hösten då dagarna blir kortare och kortare. Den gula stårlrudbeckian är nästan självlysande, speciellt sena höstkvällar och den blommar länge än. När blombladen singlat ner och lämnat själva blomställningen på solhattar och rudbeckior lämnas de bruna "topparna" kala men stolta att fortsätta pryda bestånden.
Överst t.v. är den rosa solhatten Echinacea purpurea "Magnus", t.h. den vita Echinacea purpurea "Alba". Underst t.v. är den gula strålrudbeckian samt Rudbeckia hirta t.h. som finns i lite olika färgkombinationer av gult och orange/rött/vinrött.
Bland de vackraste blommorna (tyvärr icke härdiga men lätta att förvara över vintern) är den afrikanska klängliljan Gloriosa rothschildiana. I min "kaffebur" blommar ett exemplar med sina exotiska blommor i sprakande färger. Tankarna för mig till eldsprutande drakar, sambakarnevaler och förhistoriska regnskogar.
Och i min damm blommar just nu hela fem röda näckrosor - "Attraction". Kan man annat än bli glad när man gör nya upptäckter hela tiden. Att ha en trädgård där de första blommorna visar sig i början av året och de sista sent på hösten gör att det är lättare att genomleva vinterhalvåret. Det är ju bara några månader mellan den sista och den första växten!
 |
| Här håller de fem "rosorna" på att gå i vila för kvällen |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar