Melankoliska tankar

På morgonen seglade gråa moln in över Västerås. De lade sig som ett melankoliskt täcke över staden. Det passar mitt humör rätt bra när jag påbörjar min hundrunda. Idag tog jag "skogsvägen" med de lummiga stigarna. Redan vid skogskanten blir jag gladare till sinnet. Det är ju så grönt och vackert fortfarande. Och tyst.

Både hunden och jag noterar ett läte någonstans inifrån buskarna och stannar upp. Då kraxar en korp till och flyger upp från ett träd. Den "krrpar" och "krrpar" i flykten och de kolsvarta vingarna frasar när den tar sig upp och ut ur lövverket. Olyckskorp? Nej, bara ett av naturens under. Varje gång jag ser en korp förvånas jag över hur stora de är. Vilket vingspann de har!

Utefter stigen, fastnitad på ett träd, sitter en reklamlapp för en ny veterinärklinik. Min första tanke är: Vilken smart marknadsföring! Alltså att sätta upp reklam där många hundägare tar sina promenader. Här har man tänkt till! Jag läser vidare på lappen och det står: "Ta med denna flyers så får du hundra kronors avdrag vid ditt första besök." Hur tänkte man här? Om den första som ser lappen tar ner den för att ta med den hem, så har budskapet gått förlorat till de som kommer efteråt.
Kanske var det inte så smart ändå. Konceptet höll inte hela vägen ut.

Medan jag promenerar så "skriver" jag i huvudet. Jag skriver upp mina funderingar och tankar om det jag ser och hör. Det är så jag fungerar. När jag sen kommer hem behöver jag bara få ner orden på papper/dator. Att skriva är inte svårare än så. Det är bara att ta de tankar som snurrar runt i huvudet och skriva ner dem. Den som skriver, om så bara för sig själv, får ur sig så mycket. Jag lovar, det lättar på trycket, och tankarna är lättare att förstå när man ser dem på pränt.
I många år, i egenskap av redaktör m.m., så har jag försökt få folk att förstå att alla kan skriva. Att det inte är så märkvärdigt. Om du inte kan grammatiken eller stavningen, så finns det de som kan fixa till det åt dig. Det finns dyslektiker som har skrivit böcker. Huvudsaken är inte att göra allt riktigt och rätt, det handlar om viljan att berätta något som man tror kan intressera andra.