Att fånga ögonblicket

Ibland upptäcker man något väldigt speciellt och man stannar upp och vänder om för att spara ögonblicket i sin kamera eller mobiltelefon. Min yngsta dotter fångade ett sådant ögonblick en dag när hon var på väg till sitt jobb i Vingåker. Hon visste att om hon väntade någon dag med att stanna så skulle allt vara överblommat, så hon parkerade bilen och gick ut med sin kamera för att föreviga det riktigt, riktigt svenska. Blått och gult i en härlig blandning. Lin och raps.

För någon vecka sedan råkade jag nämna för min sambo att min kamera började krångla lite. Jag tycker om att fotografera vardagen, naturen och livet och bär kameran med mig nästan jämt. Genom åren har jag slitit ut fyra/fem? digitalkameror. Jag älskar dessa kameror.

Förr så fotograferade jag också en hel del. Jag tog foton på mina växter och annat och postade filmen till något billigt framkallningsföretag. När jag fick tillbaka fotografierna så var mer än hälften av dem suddiga eller dåliga. Inte kunde jag fotografera om dem heller, för växterna hade redan blommat över. Jag fick vänta tills nästa år…

Numera, med digitalkamerans hjälp, går jag ut och fotograferar i min trädgård, går in och tar upp bilderna på datorn, kollar att de är ok och spar dem. Duger de inte så går jag ut i trädgården igen och tar fler foton medan växten står där i sin prakt. Lätt som en plätt!

 

Min sambo, som är lyhörd för mina önskningar och vet hur mycket en bra kamera betyder för mig, hade köpt en ny i present till mig. Han vet vad en kvinna vill ha: En vitlackerad Nikon Coolpix med 14 x optical zoom, 16 megapixlar, full HD movie. OCH det bästa av allt. Jag kan stirra en bladlus i ögonen för jag kan ta foton endast 1 centimeter ifrån dess ögonvitor!!! Passa er humlor och liljebaggar, nu kan ni inte hålla något i ert liv hemligt längre! Whereever you are, I’m there with my Nikon!