Regn, båtvrak, lupiner och ogräs

Igår fick vi "vatten på kvarnen". Men vi hade i alla fall tur med utsikten... Sjön Möckeln vid Karlskoga som låg vid våra fötter var blygrå och det landade en och annan grå trut på vågorna. Vita gäss fanns där redan! 

Vi fick en bra övernattningsplats och vi hade varmt och gott inne så vi ska inte klaga. Mat och dryck hade vi också så vi led ingen nöd. Efter hundens middag klädde jag mig i regnkläder och stövlar och gick ut på området med honom. När man väl kom ut var det rätt ok.

Behöver ni en båt? Med eller utan ruff? De är båda i behov av lite renovering men sen har du en riktig goding för sommarnens picknickar på sjön.

Lupinerna har gått i frö. Har du ätit lupinfrön någon gång? Jag köpte inlagda sådana i en affär för ett tag sen. Det var inte gott. Men kanske med en annan inläggning? Tydligen ska man bara äta söta lupinfrön. Bittra sådana är giftiga och man måste veta hur man ska tillreda dem. I Sverige är lupinfrön inte så vanliga som livsmedel och märkningen på utländska förpackningar kan vara bristfälliga så man vet inte vilken sort det är i dem. Bäst att låta bli!

Alla som försökt så lupiner vet att det är svårt. De vill välja plats själva! Bredvid sandstranden har jag en planta med vita lupiner. De självsår sig i sanden varje år. Men behåller inte den vita färgen utan återgår till de vanliga kulörerna. 

Brännässlor är inga ljuva varelser. De lämnar avtryck i form av svidande blåsor vid närkontakt. Det vet min syrra som, när hon var liten, ramlade ner från en sten rakt i ett hav av nässlor! Men har du tänkt på att de har blommor också? 

Nässla som blommar i bladvecken

När jag såg ett bestånd med nässlor som blommade såg jag för mitt inre de bilder på ogräs som Elsa Beskow så vackert har målat av. När jag var liten älskade jag dessa bilder av blommor som hon hade gett liv. Nässlan lät hon bli en häxa...

Ogräs är ena överlevare! I alla fall vissa. På den grusiga planen vid sjön i Karlskoga hittade jag inget maskrosbarn, men väl ett smörblommebarn. Varför står du där i gruset? Jo, för att du fick välja själv var du ville leva. Tänk om alla hade det så bra.