Idag hade Marie och Johan Nordmark "Öppen trädgård" och jag besökte dem för första gången. Vid ingången till det ståtliga, vita funkishuset ståtade ett stort exemplar av kermesbär (Phytolacca americana). Jag har själv haft en sådan som försvunnit från min trädgård. Men den här hade väldigt ljusa blommor och helgrönt bladverk. Min hade mörkare rosa blommor och bladverket var mörkare och stammarna gick i rött. Men det finns väl olika sorter...
Så här såg mina blomställningar ut.
Efter blomningen kommer bären så plantan är vacker hela tiden. Och speciell. Fortfarande så kommer det upp plantor i trädgårdslandet där den stod från början. Där trivs de tydligen. Men de gånger jag har tagit upp dem och krukat upp dem så har alla dött till året därpå. Trots att jag gjort som jag alltid gjort med mina kvarvarande krukor på hösten, grävt ner dem i trädgårdslandet när sista grönsaken är skördad. Kanske vill kermesbäret vara fritt och obundet eller hatar plastkrukor, vad vet jag...
Jättegunnera har jag också provat på men den trivdes inte. Den måste man fjäska lite med för att få den att överleva i vårt klimat. Det gör Marie och då blir resultatet därefter.
Under bladverket, som faktiskt liknar rabarberblad, kommer blomställningen som en jättekotte.
Så här såg jättegunneran ut på Eden Project i södra England när jag var där 2009. Faktiskt inte så långt ifrån Marie och Johans exemplar! Några år till så...
Salvian blommade med blåa jätteskyar vid växthuset. Jag som druckit salvia-te i flera år (mot svettningar) och odlat olika sorter, har aldrig sett dem blomma så här överdådigt. Marie berättade att hon köpt plantan i en vanlig ICA-butik!
Hon grävde upp en planta åt mig och jag blev överlycklig av att få en likadan. Dofterna, när man stryker över bladen, är inte fy skam de heller.
I trädgården finns flera olika pioner bl.a. den här.
Rosor finns lite här och där också.
Det är en spännande trädgård de har! Här finns gångar och trappor och emellanåt är det som att befinna sig i en magisk värld av höga skyddande trädkronor och undervegetation där det poppar upp vackra växter i den frodiga grönskan. Den här trädgården blir aldrig tråkig, den överraskar en hela tiden.
En "bäckfåra" belagd med stenar låter vattnet porla ner mot en stor damm med vita näckrosor och stora och små fiskar. Intill dammen växer både catalpa, gingko biloba och tulpanträd.
En ljust, ljust gul stormhatt lyser upp ovanför geranium och hostor. Elfenbensstormhatt?
Geranium är ett stort släkte. Den ena sorten är vackrare än de andra. På den här nävan så är det väl pistillerna som "gör det". Men kolla in fröställningarna bakom. De går inte av för hackor de heller.
I trädgården finns många olika hostor. Här är en av dem som lyser som en blomma intill grusgången och har gift sig med en kirgislök. Ett bra sätt att dölja lökens fula blad som blir gula redan innan blomman slagit ut. Jag ska nog flytta mina lökar till nästa år. Har nog någon kraftig men låg perenn som kan dölja förfallet hos lökbladen.
En av mina favoriter - hyacintvivan! Hos mig trivs den inte. Har provat men den blev högst tillfällig. Endast säsongen när jag köpte den.
Den höga kardvädden självsår sig rikligt, det har jag erfarenhet av. Men den är speciell. De hårda, tistellika fröställningarna sattes på rullar och användes förr till att rugga upp t.ex. filtar. Här samsas den med en liten palm av något slag.
Den vackra klockjulrosen/stinkjulrosen (Helleborus foetidus) självsår sig villigt. Men vad gör det! Den är vacker i bladverket, har vackra blommor och fina fröställningar. Det är inte många blommor som är helt gröna men det här är en av dem.
Visst är det vackert med rabatter fulla med blommor! Här blommar borstnejlikor i olika röda toner i en egen rabatt.
Hur kan det bli så här? Ibland följer inte växterna några lagar utan överraskar oss ständigt.
Jag stannar inför en växt som jag inte kan namnet på. Vad är det som har såna isblå blommor som ser ut lite grann som stjärnor? Jo, får jag reda på, en Amsonia av något slag.
Det finns många olika sorters Amsonia. Undrar vad den här heter?
Ibland stannar man upp och undrar vad det är man tittar på. Det var vad som hände här. Det visade sig vara ett judasträd (Cercis canadensis "Forest Pansy"). Vilket bladverk!
Vanlig fläder är vacker men den här Sambucus nigra är ännu vackrare. Den har nog valt blomfärg så att det skulle passa perfekt till bladverket!
På trappan upp till altanen står en vacker kalla som just slagit ut.
I rabatten bredvid trappen står afrikanska liljor ute året om. Bland dem ser jag småplantor av gurkört och tuvor av vit trift. Runt växthuset, som är fullt med tomatplantor, växer myntor, gulbladig oregano, cikoria, gräslök, sparris, rödådrig syra m.m. Salvian blommar som sagt i blått och så gör även den underbart doftande rosenmyntan fast i mörkrosa.
Jag tar min påse med salviaplantan jag fått, tackar för mig och åker hem glad och nöjd. Och full av intryck. Det här var en trädgård i min smak. Spännande och oförutsägbar och med massor av olika växter.
Vad vore livet utan "Öppna trädgårdar"!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar