 |
| Sorgmantel genomlyst av solen |
Nu fladdrar de små "sommarfåglarna" överallt. Citronfjärilar, nässelfjärilar, kålfjärilar, påfågelsöga, tistelfjärilar, sorgmantel...
Häromdagen fick jag se en vinbärsfuks. Jag kommer inte ihåg när jag såg en sån sist. Ändå är de vanliga i syd- och mellansverige. Den har karakteristiskt flikiga vingkanter. Inget man tar miste på.
Vilken tur att humlorna och fjärilarna har sälgen! När nästan inget annat blommar ute i naturen. Jag stod under en sälg en stund. Den "brummade"! Överallt bland de nektarfyllda blommorna for det humlor, fjärilar och små insekter. Jag hade ingen aning om hur betydelsefull sälgen var för de små. Vilken tur att ängarna är fulla av såna. Jag blir glad bara jag tänker på vilket välfyllt skafferi insekterna har i sälgen.
Storlommen hade hittat till "vår" sjö och lät höra sitt ödsliga läte över nejden. En otroligt vacker fågel men den ligger så lågt i vattnet att den vackra fjäderdräkten knappt syns.
Just nu så kvittrar det överallt. Går man in i skogen eller en lövsal så hör man många olika läten. Man känner igen en del men långt ifrån alla. Det är lättare när man får syn på dem i fysisk form.
En del av de bevingade kvittrar inte så mycket, de knackar och bankar. Ibland för att få fram de insekter som döljer sig under barken, ibland för att trumma in sitt revir.
 |
| Större hackspett. En hona. Honan saknar den röda fläcken i nacken. |
En havsörn letade mat över sjön. Så vacker med riktigt mörk stjärt med ett kritvitt band. Tyvärr satte den sig ner på andra sidan sjön så avståndet var långt men jag kunde inte låta bli att spara bilden ändå.
Under två soliga och varma dagar har det börjat grönska också. Att se naturen spricka ut i grönt samtidigt som djur och insekter vaknar till liv eller anländer till vårt vackra land, det kan jag aldrig få nog av. Det är nu det är som vackrast. Kanske för att det fortfarande är så sprött och nytt. Snart är allt som det ska igen. Välkommen sommaren! Som jag har längtat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar