Två gånger har vi fikat i växthuset denna vecka. Premiär. När solen ligger på är det riktigt varmt där innanför glasfönstren så man slipper ytterkläder. De tjockare gardinerna får vänta ett tag på upphängning. Det är ju fortfarande fuktigt i luften och jag vill slippa mögelfläckar på tyget.
Utanför stugväggen väntar den orange kejsarkronan på att veckla ut sina blad. Jag såg ingen liljebagge där men de lämnar sina jordhålor så fort den första liljan spirar så det är bara en tidsfråga. Bara för att jag inte såg någon idag så betyder det inte att de inte finns där!
Den här kejsarkronan är lurig. Den blommade inte på säkert tio år. Men när jag bestämde mig för att flytta den DÅ bestämde den sig för att stanna kvar - och slog ut. Den här skrämseltekniken verkar funka på de flesta växter. Hota bara med att flytta dem, så börjar de prunka!
Det är inte bara kejsarkronan som är på G. Dagliljan "Pink Damasc" växer på som om den hade eld under fötterna.
Och Meconopsis superbum "Pink Eye" har överlevt vintern med sin luddiga kropp. Jag är riktigt spänd på hur den kommer att bete sig.
Så här ser blomman ut enligt en plantskola som säljer många olika sorters meconopsis.
En tidig favorit är Daphne blagayana, en liten släkting till den vanliga tibasten. Den här daphnen är krypande, har förvedade stammar och slår ut i april/maj med en blomma bestående av flera väldoftande små blommor. Redan en bit på håll kan man känna doften.
Klockjulrosen, eller stinkjulrosen, är vintergrön. Jag hade den på tomten för flera år sen. Så försvann den under några år. Nu är den tillbaka igen med flera små självsådda plantor på olika ställen.
 |
| Min Helleborus foetidus |
 |
| Så här ser den ut i blom |
I flera rabatter grönskar den lilla nunneörten, Pseudofumaria alba, redan. Den blommar med vita och gula blommor senare i sommar. Den är spröd men tydligen inte så känslig för kalla vårvindar för den växer redan grön i flera olika rabatter.
 |
| Så här ser den ut i blom |
Löjtnantshjärtat är också uppe tidigt i min söderrabatt. Den här plantan har jag fått av Karl-Erik, min granne som tyvärr är borta nu. Så är även alla hans blommor. Det blev gräsmatta av hela hans trädgård istället. Man måste förstå att ens trädgård är ett lån. Man lånar jorden några år och gör vad man vill med den. Sen kommer nästa ägare och gör vad han/hon vill. Det är den krassa sanningen.
Men vem sticker upp här då? Med sina tjocka, röda knoppar.
Jag tror att jag ska fixa lite vaniljsås. Och sätta mig och vänta. På årets första rabarberpaj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar