Varje gång jag tar några steg utanför stugan i snö, is och slask MED foppatofflor på så tänker jag på att jag utmanar ödet. Foppatofflor är minst av allt lämpade för vinterväder. På is är de halare än halast. Men de är lätta att ta på och av vid korta ärenden som t.ex. att gå ut med komposthinken. Vem orkar snöra på sig vinterkängorna för en kort tur ut till tunnan!
Så idag gjorde jag det igen. Tog några steg i snöslasket och ena foten gled framåt, framåt. Längre och längre tills jag insåg att om jag går ner helt i spagat så går båda lårbenshalsarna åt skogen. Det var bara att vrida till kroppen så att min tunga lekamen hamnde på sidan och så landade jag på mitt högra lår.
Jaaaa! Jag klarade mig den här gången också. Drog högvinsten. Men man kan inte ha tur varje gång och det förstår jag. Ändå kommer jag nog att göra om det här snart. Hur dum får man va'?
Hela eftermiddagen tillbringade jag vid köksbordet med grannen/vännen Lena. Vi hade många intressanta samtal och löste en hel del av världens problem över ett par koppar kaffe.
Senare på kvällen kom jag på att jag inte ätit mat under dagen! Inte hade jag haft tid med såna triviala saker. Det där händer ibland när jag är ute i trädgården och plockar också. Förmiddagsfikat glömmer jag aldrig men sent på dagen kan jag känna hur jag blir lite darrig och kommer på att jag behöver näring. Inte bara för själen utan även för magen.
Just nu sitter jag och tittar på Camping queens. Längtar till sommaren och ut i naturen. Men det är ett tag dit. Vad kan vara mer sommar än Gotland? Bjuder på lite ögongodis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar