Så är Konstrundan över för i år. Det är tre intensiva dagar men oj vad man får mycket tillbaka. Förutom tjejerna jag jobbat ihop med under helgen som är helt underbara så har jag haft så många intressanta samtal med besökare. Vi har pratat om allt mellan himmel och jord samt konst OCH trädgård. Jag lär nog få en hel del besökare till mitt lilla paradis i sommar!
Det här var en milstolpe i min årskalender. Nu lägger jag bokstavligen men även fysiskt min konst åt sidan. För nu börjar växtsäsongen. Tavlorna åker in i boden och får "stå till sig" tills i höst då det kanske blir en utställning igen. Eller också hittar jag på nåt jippo under sommaren. Utställning i växthuset kanske?
Igår, påskafton, kom jag hem vid halv fem. Mina döttrar hade fixat mat hemma hos sambon och mig och jag hade bara att sätta mig vid middagsbordet och frossa i en massa olika maträtter. Lilla J kom springande mot mig vid hemkomsten, glad som en lärka över att se "mommol". Kan man annat än njuta av livet när man har såna barn och barnbarn!
Påskaftonen blev ett sammelsurium av aktiviteter. Lilla J satte sig i en inomhusplantering av läkelökar. Hennes såpbubblepistol som låg i det jättestora påskägget hade jag sönder innan vi ens kunde börja använda det. Stora J hoppade med det hopprep han fick av oss, i köket och snärtade till mammas öra så det gjorde ont. Min yngsta dotter och min sambo hade ont i nacken så de fick lite healing och massage med vår egentillverkade tallolja. Lilla J kissade på sig bakom dörren till skafferiet men nästa gång sa hon till och då fick hon välja bland mina klistermärken. Vilket hon gör så omsorgsfullt så man tröttnar på att vänta på valet, efter en stund.
Det är så här livet ska vara när det är som bäst. Enkelt, lite kaos, lite tokigheter, massor av positivitet, glädje och skratt. När man får barnbarn så måste man släppa lite på kontrollen. Det är bara nyttigt för en. Det seriösa får vika för verkligheten. Kuckeliku!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar