Sten, sten, sten...

När sambon och jag flyttade till Ekbacken 1994 så fanns där inte en enda sten förutom i ett stenparti. De stenar som idag finns hos oss är ditplacerade av mig. Utom den största av dem som lyftes in med lastbil och kran. Jag ska berätta historien om den.

Min sambo är inte speciellt intresserad av trädgård men ett och annat projekt har han deltagit i. När vi anlade dammen t.ex. och cementerade en vattenränna där vattnet kunde rinna ner. Rännan blev "så där" kan man väl säga. Men den fick duga. Tills sambon såg stenen framför alla stenar!

Den här stenen som låg på vårt område i ett skogsparti satte hans fantasi på spel. I sitt inre såg han hur vattnet skulle kunna rinna över stenens flata häll, över kanten och ner i dammen. Som en extra liten bonus hade den här stenen liksom en grotta under kanten. 

När jag en dag gav mig iväg på en trädgårdsvisning så gjorde sambon slag i saken. Han pratade med en granne som hade lastbil och som två rackarungar drog de iväg och hämtade stenen. Platsen hade sambon redan förberett med ett lager av grus. Så när grannen lyfte in stenen över vårt plank behövdes bara några instruktioner för att få den på plats. Sen blev det bråttom. Sambon tog vattenslangen med sommarvatten och lade den på stenen. Några flata stenar fick fungera som tyngd och de dolde samtidigt slangen.

När jag kom hem den kvällen hade vi ett vattenfall i dammen! Gissa om sambon var stolt?

Gissa om jag var nöjd?

Senare skaffade vi pump, reningsattiraljer m.m. Förra sommaren borrade vi hål i en stor lerkruka och lade den på stenen så nu rinner vattnet ur krukan, ner i dammen. Fiskarna stortrivs i det ständigt syresatta vattnet och de bor i dammen året om. Vi slutar mata dem i oktober och börjar sen inte mata dem igen förrän i slutet av april. De måste däremot ha syre så isen får inte lägga sig över hela dammen, då bildas sumpgas och allt levande dör. När vi tar upp pumpen på hösten har vi istället en slang som producerar luft/syre ner i vattnet.

Stenar är guld värda...

...för den som inte har några på tomten. För dem som har sten som dyker upp överallt när de ska gräva en enda liten grop är det ett sisyfosjobb utan ände. 

 I Skagen, i Danmark, finns massor med sand men det är inte den som fascinerar. Det är stenarna som ligger i den där sanden! Nästan alla är platta och ovala. Slipade av havet. De är olika stora och har olika färg. Som i en affär ligger de ultimat exponerade i solen.

Några av dem slank ner i mina fickor...