Nejlikrot/Geum urbanum är en av Sveriges vanligaste örter. Alla som har hund vet att dess frön sätter sig som limmade i en hundpäls om hösten. Där de gröna fröna sitter i klungor ser de nästan ut som någon slags löss! Om man tar sig en närmare titt på själva blomman så är den jättevacker. Det är bara det att vi inte uppskattar det som finns "en masse". Däremot går vi igång på rariteter!
Det är inte många växter som har helt olika utseende som kan "få barn". Men när nejlikroten möter humleblomstret, eller "morfars nattmössa" som den också kallas, då uppstår det kemi.
 |
| Humleblomster/Geum rivale |
De här två kan göra barn och avkomman blir en snygg mix av de två. Det blir lite som blomstret nedan. Jag har flera olika typer av nejlikrot så jag är inte riktigt säker på om inte någon annan av dem också är inblandad men tror inte det. Den här korsningen sker i vår natur men jag har låtit dem "vänstra" som de vill intill min lilla konstgjorda damm.
Geum rivale "Leonard's Variety" är överkurs i Geumskolan. Någon vid namn Leonard har pollinerat och korsat och pollinerat och korsat olika geum och plötsligt hände det...
Geum tillhör rossläktet och här kan man se likheten!
Fotot nedan är på en Geum som är härligt ljusgul. Den har jag fått av en trädgårdsvän. När jag sökte på nätet så slogs jag av likheten med "Lemon Drops". Kanske är det den eller också har just det här exemplaret lånat sin färg från månens skära.
Kungsnejilkroten/Geum coccineum är som namnet ger en hint om, kungen bland nejlikrötter. Den har stora blommor och är knallorange. En riktig färgklick i rabatten. En gång hade jag den, en gång försvann den.
Jag kan inte låta bli att slås av likheten mellan nejlikrot och potentilla. Jag har en "Miss Willmott" som sticker ut bland allt det gula på min "gula kulle". Men det är en annan historia...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar