Jag älskar när folk är påhittiga, och roliga! När jag
åker runt i Sverige ser jag bevis på folks kreativitet och barnslighet lite
överallt. Jag blir lycklig för varje litet troll som står utefter våra vägar. I
år har jag sett bl.a. en stor svart och vit tjäder i cement, tomtar av
träklykor med röda luvor, en hel samling dansande varelser gjorda av grånade
stammar, balanserande stenformationer. Det finns ingen hejd på påhittigheten.
På Stora Askö vid Loftahammar såg sambon en stor spillkråka i sten. Jag tyckte
det såg ut som en säl men det kunde lika gärna ha varit en åda (ejderhona).
|
Spillkråka, säl eller åda? Du kanske ser något helt annat? |
När jag var liten och hittade ett bestånd av ett speciellt slags gräs i något fuktigt dike så blev jag lyrisk. Dessa gröna,
raka strån, ihåliga med något slags skumliknande material inuti, blir världens
finaste flätade smycken om man tar tre stycken, binder ihop dem i toppen och
flätar dem hela vägen ner till basen och fäster med några grässtrån. Jag kunde
inte låta bli att göra ett armband medan jag gick stigen framåt. Semester får
en att göra de underligaste saker!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar