Summa sidvisningar

söndag 27 juli 2014

Lyssnar du på vad andra säger?

5-åringar har så mycket att berätta. Om man lyssnar förstås. Jag har sett fram emot den här tiden då man kan sitta bredvid varandra och resonera om allt mellan himmel och jord. Det finns inga begränsningar i en 5-årings liv. Allt kan hända och allt är möjligt.
En kväll bad jag honom berätta en saga för mig. Jag hade ju berättat så många sagor tidigare, när han hälsade på och det var sovdags. Nu kände jag att det var dags för mig att lyssna på vad han hade att berätta. Han började berätta om griskungen och kompisarna från Angry Birds datorspel. Och han fick ihop en hel historia. Jag blev helt tagen av hans berättarglädje och ville bara höra mer, för jag fick en inblick i hur en 5-åring tänker och hur hans liv ser ut och det var fascinerande. Men så kontrade han med att "nu hade han berättat en saga så nu var det min tur". Senare skulle han kunna tänka sig att berätta mer. Vi turades om att berätta och han som bara lyssnat till sagor förut berättade varje gång med inlevelse om sina fantasifigurer.

Alla har sitt eget sätt att uttrycka sig på och vi pratar om det som intresserar oss själva. Men! Är vi bra lyssnare? Genom att lyssna på varandra lär vi oss en hel del. Vi tar del av andras erfarenheter och får en inblick i deras liv. På det sättet lär vi oss empati, sociala spel m.m.
Det värsta som finns är när folk inte lyssnar på vad man säger. För då förringar de en. Jag har bekanta som kastar ur sig en fråga men sen inte väntar på svaret. De personerna bryr sig inte om vad jag svarar, de har ställt frågan bara för att själva få berätta om sina upplevelser.

Ska jag gå åt höger eller vänster? På mitt visitkort står det:
"Gå inte alltid dit vägen leder. Gå bredvid och lämna spår."
Att vara en bra lyssnare är en bra egenskap. Det är respektfullt att lyssna utan att avbryta. Folk måste få en chans att säga vad de vill utan att någon avbryter. Alla har inte talets gåva.
Jag är en "skrivare". Kanske bara för att då får jag "tala till punkt". Jag hävdar mig inte i sammanhang där folk skriker och gapar. Men jag inser hur viktigt det är att uttrycka sig med språket oavsett om man skriver eller pratar. Man har en stor fördel om man kan uttrycka sig i tal och skrift.

Därför lyssnar jag uppmärksamt på vad mitt 5-åriga barnbarn har att säga. Man kan säga att vi har en konversation på samma nivå. För det är viktigt att "prata med bönder på bönders sätt och med de lärde på latin" om man ska dra en lustig parallell. Men det blir alltid ett bra resultat om man möter varandra på samma nivå. Det är nyttigt att både "sänka" den och "höja" den ibland. Att vara flexibel är en bra egenskap. Jag tror att flexibla människor har ett rikare liv än andra.

Inga kommentarer: