 |
| En riktigt stor och fet mördarsnigel |
Än så länge i år har jag bara hittat en enda mördarsnigel/spansk skogssnigel i min trädgård. Den låg gömd i en fuktig håla. Idag är det härligt väder för dessa slemmiga djur så de lär väl invadera sina jaktmarker snart. För flera år sedan, det året de anlände, tog jag livet av c:a 150 stycken. Efter bara några år så var jag uppe i 4.500! Sen har det minskat, mycket beroende på vädret. Hos mig förstör de nästan ingenting. De gånger jag har odlat rädisor, tagetes och andra starkt luktande grödor då har de gett sig på dem men bara sporadiskt. De sista två åren har jag lagt ut såna där kulor som de sätter i sig och drar sig tillbaka och dör av. Vet inte om det har hjälpt men har inga problem med sniglarna. De är överreklamerade!
Det finns massor av djur i Sverige som inte är svenska utan har planterats in. Det är bara att gilla läget och göra vad man kan för att man ska kunna leva bredvid varandra utan konflikter. Precis som människor borde göra.
När sniglarna kom till min trädgård så satte jag mig ner och skrev en rolig dikt om dem.
Den
slemmige mördaren
På kvällen i fukten
de känner lukten
av trädgårdens gröda
som jag odlat med
möda.
Då kommer de fram
från skugga och
slam.
Så sakta de kryper,
av slem de dryper.
Jag ser dem tugga
och vill bara hugga
dem mitt itu.
Men vad hände nu?
Jag som var så snäll
förut
har plötsligt horn
som växt ut
och står där strax
med en välslipad
sax.
Så kommer då en brun
en som kryper.
Jag vill bara döda,
och nyper
den med saxens
dödande skär
och den dör nu och
här.
Så kommer en till
och om det går som
jag vill
jag på dess liv har
gjort slut
inom närmsta minut.
Må man förlåta mitt
uppträdande.
Kanske är det
besvärande
men jag tål ej att
se min kål
stå där med massor
av hål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar